1948 års arabisk-israeliska krig
angreppskrig mot Israel 1948–1949 / From Wikipedia, the free encyclopedia
1948 års arabisk-israeliska krig, känt för israelerna som Frihetskriget (hebreiska: מלחמת העצמאות, Milkhemet Ha'atzma'ut) eller Befrielsekriget (hebreiska: מלחמת השחרור, Milkhemet Hashikhrur), var den första i en serie av angreppskrig som riktades mot staten Israel från dess arabiska grannar, den arab-israeliska-konflikten.
1948 års arabisk-israeliska krig | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Palestinakriget 1947–1949 | |||||||||
Kapten Avraham ("Bren") Adan höjer "bläckflaggan" i Umm Rashrash (en plats nu i Eilat), som markerar slutet av kriget. | |||||||||
| |||||||||
Stridande | |||||||||
Israel
innan 24 maj 1948: efter 24 maj 1948: volontärer: |
Egypten Anglo-egyptiska Sudan[1][2][3] | ||||||||
Befälhavare och ledare | |||||||||
David Ben-Gurion Chaim Weizmann Yigael Yadin Yaakov Dori David Shaltiel Isser Be'eri Moshe Dayan Yisrael Galili Yigal Allon Yitzhak Rabin Shimon Avidan Yitzhak Pundak Yisrael Amir |
John Bagot Glubb Norman Lash Habis al-Majali | ||||||||
Styrka | |||||||||
Israel: 29 677 initialt, steg till 115 000 i mars 1949. Detta inkluderar hela militära personalstyrkan, både stridsförband och logistiska enheter. | Egypten: 10 000 initialt, steg till 20 000 Irak: 3 000 initialt, steg till 15 000–18 000 Syrien: 2 500–5 000 Transjordanien: 8 000–12 000 Libanon: 1 000[7] Saudiarabien: 800–1 200 Jemen: 300 Arabiska befrielsearmén: 3 500–6 000 Dessa siffror inkluderar bara stridsenheter som skickades till det tidigare Brittiska Palestinamandatet, inte hela militärstyrkan. | ||||||||
Förluster | |||||||||
6 373 döda (omkring 4 000 trupper och 2 400 civila) | 8 000[8]–15 000 döda[9] |
Kriget inleddes med ett samlat arabiskt anfall dagen efter den israeliska självständighetsförklaringen, den 14 maj 1948. Striderna ägde främst rum på det tidigare Brittiska Palestinamandatets territorium, men även på Sinaihalvön och i södra Libanon.[10] Kriget avslutades inte med en fred, utan endast med ett vapenstillestånd 1949.