Adolf Fredriks församling
församling i Stockholm Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Adolf Fredriks församling är en församling som utgör ett eget pastorat i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift i Svenska kyrkan.[3] Församlingen ligger i Stockholms kommun i Stockholms län.[4]
| Adolf Fredriks församling Sankt Olofs församling (-1775) Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Stockholms kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Stockholms stift |
| Bildad | 1675 |
| av | Kungsbacksförsamlingen |
| av del av | Klara församling |
| Utbrutet | Sabbatsbergs fattighus församling (1752) Sankt Matteus församling (1906) Gustav Vasa församling (1906) |
| Införlivat | Barnhusförsamlingen (1786) Sabbatsbergs fattighus församling (1888) Borgerskapets änkhus församling (1889) Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling (1889) |
| Medlemmar | 4 316 (49 %) ()[2] |
| Folkmängd | 8 859 ()[2] |
| Upphov till | Stockholms Adolf Fredriks distrikt |
| Karta | |
 Sankt Olofs församling (-1775)s läge i Stockholms län.  Adolf Fredriks församling Sankt Olofs församling (-1775)s läge i Stockholms län. | |
| Koordinat | 59°20′17″N 18°03′36″Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 018007 (–) 018005 (–) |
| Pastoratskod | 130106 |
| Kyrkoarkiv | SE/SSA/0001 |
| Redigera Wikidata | |
Församlingen ligger i Stockholms innerstad på Norrmalm och i Vasastan, och begränsas av Kungstensgatan, Dalagatan, Tegnérgatan, Klara sjö, Olof Palmes gata, Tunnelgatan och Döbelnsgatan.
Församlingen bildades 1675 under namnet Sankt Olofs församling genom en utbrytning ur Klara församling och införlivning av Kungsbacksförsamlingen. Namnet ändrades 1 maj 1775 till det nuvarande. 1 augusti 1752 utbröts Sabbatsbergs fattighus församling som återuppgick 1 juli 1888. 3 mars 1786 införlivades Barnhusförsamlingen. 1889 införlivades Borgerskapets änkhus församling samt Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling. 1 maj 1906 utbröts Gustav Vasa och S:t Matteus församlingar.
Församlingen ingick till 1 maj 1775 i Klara pastorat för att därefter utgöra ett eget pastorat.[5]
Adolf Fredriks församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 0,5 kvadratkilometer, varav 0,5 kvadratkilometer land.[6]
Församlingshem
Adolf Fredriks församlingshem ligger på Kammakargatan 30. Byggnaden uppfördes 1908-1910 enligt ritningar av Hagström & Ekman.
Kyrkoherdar
| Ämbetstid[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1775–1789 | Johan Gustaf Flodin | 1741–1808 | Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling. |
| 1786 | Pehr Olofsson Fredell | 1754–1788 | Utnämndes 1786 och avled för tillträdandet. |
| 1789–1813 | Per Samuel Drysén | 1760–1818 | Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling. |
| 1813–1818 | Johan Olof Wallin | 1779–1839 | Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling. |
| 1818–1824 | Erland Colliander | 1760–1824 | |
| 1825–1838 | Lars Christian Tunelius | 1785–1848 | Senare kyrkoherde i Sala församling. |
| 1838–1870 | Nils Johan Ekdahl | 1799–1870 | |
| 1871–1895 | Albert Staaff | 1821–1895 | |
| 1897–1908 | Elis Heüman | 1859–1908 | |
| 1910–1927 | Carl Rudolf Hasselrot | 1855–1927 | |
| 1929–1937 | Anders Hagardt | 1873–1937 | |
| 1938–1948 | Tord Valfrid Ström | 1878–1955 | |
Förste komministrar
| Ämbetstid[7][8] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1674–1689 | Petrus Andreæ Muur | –1689 | |
| 1691–1718 | Nicolaus Petri Tjällman | 1652–1718 | |
| 1720–1759 | Petrus Rudberg | 1680–1759 | |
| 1761–1764 | Jonas Warolin | 1720–1764 | |
| 1765–1775 | Nils Olin | 1723–1806 | Senare kyrkoherde i Väsby församling. |
| 1775–1783 | Jonas Raphael Rothstein | 1744–1820 | Senare kyrkoherde i Billinge församling. |
| 1783–1795 | Johan Eric Unge | 1759–1795 | |
| 1798–1801 | Sven Johan Almqvist | 1769–1843 | Senare kyrkoherde i Gränna församling. |
| 1801–1809 | Johan Fredrik Hvalström | 1766–1842 | Senare kyrkoherde i Ulricehamn. |
| 1809–1820 | Mathias Rudolph Norelius | 1773–1826 | Senare kyrkoherde i Arbrå församling. |
| 1820–1827 | Nathanael Wallin | 1787–1870 | Senare kyrkoherde i Västra Tunhems församling. |
| 1827–1839 | Johan Biljer | 1790–1841 | Senare kyrkoherde i Hjälstads församling. |
| 1839–1850 | Lars Wilhelm Löhman | 1803–1869 | Senare kyrkoherde i Spånga församling. |
| 1850–1858 | Gustaf Janzon | 1813–1877 | Senare kyrkoherde Gillberga församling. |
| 1858–1883 | Carl Erik Höök | 1821–1883 | |
| 1886–1919 | Jöns Persson Vicander | 1834–1919 | |
| 1919–1947 | Karl Erik Wallstersson | 1872– | |
Andre komministrar
| Ämbetstid[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1876–1886 | Jöns Persson Vicander | 1834–1919 | |
| 1886–1893 | Edvard Evers | 1853–1919 | Senare kyrkoherde i Norrköping. |
| 1894–1906 | Gustaf Edvard Ring | ||
| 1906–1925 | - | - | Indragen. |
| 1925–1939 | Ernst Gustaf Wolfbrandt | 1869–1945 | |
Lista över organister.
| Verksam | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1692-1703 | Nils Larsson Breman | -1703 | Organist |
| 1705 | Nils Lind | ||
| 1740 | Isaac Biörck | Organist | |
| 1755 | Carl Dijkman | -1771 | Organist |
| 1760 | Johan Gottfried Jäger | 1741-1822 | Organist och musikant. |
| 1783-1815 | Daniel Baijard | Organist | |
| 1815-1818 | Peter Askergren | 1767-1818 | Organist |
| 1818-1854 | Carl Gustaf Carlsson | 1774-1854 | Organist |
| 1898-1901 | A. A. Holtz | Organist | |
| 1914-1949 | Gustaf Nordqvist | 1886-1949 | Organist.[9] |
| 1954–1962 | Folke Brundin | 1908–1962 | Organist |
| 1963–1964 | Eskil Burman | 1928-2004 | Organist.[10] |
| 1962–1999 | Anders Öhrwall | 1932–2012 | Organist.[11] |
Adolf Fredriks vokalensemble är en av församlingens körer, liksom Adolf Fredriks ungdomskör.
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
