Aharonov–Bohm-effekten
kvantmekaniskt fenomen / From Wikipedia, the free encyclopedia
Aharonov–Bohm-effekten är ett kvantmekaniskt fenomen, som låter laddade partiklar påverkas att röra sig även utanför avskärmade elektromagnetiska fält.[1]
Effekten har en praktisk tillämpning för att mäta svaga magnetfält.
Aharonov–Bohm-effekten är uppkallad efter upphovsmännen Yakir Aharonov och David Bohm.[2] Den förutsades redan 1949 av matematikerna Werner Ehrenberg och Raymond E. Siday.[3] Den beskrev sedan oberoende med andra tillämpningar av Aharonov och Bohm 1959[4] och med Ehrenberg och Sidays slutsatser tillagda 1961.[5][6] Effekten bekräftades experimentellt av flera forskare och kunde i slutet av 1980-talet beskrivas i sin helhet.[7]