Autostereogram
From Wikipedia, the free encyclopedia
Ett autostereogram är en singelbild av ett stereogram (SIS), som syftar till att skapa en illusion av en tredimensionell scen i hjärnan, från en tvådimensionell bild. För att uppfatta 3D-former i dessa autostereogram, måste hjärnan övervinna den normalt automatiska samordningen mellan fokusering och vergens.
Den enklaste typen av ett autostereogram består av ett horisontellt upprepat mönster och är känd som en tapetillusion. Sedda med ordentlig vergens verkar de upprepade mönstren flyta ovanpå eller under bakgrunden. I bokserien The Magic Eye har en annan typ av autostereogram kallats random dot autostereogram, vilket visas i exempelbilden till höger. I denna typ av autostereogram är varje pixel i bilden beräknad från en mönsterremsa och en djupkarta. Vanligtvis uppstår en dold 3D-scen när bilden betraktas med rätt vergens.
Autostereogram liknar vanliga stereogram, förutom att de ses utan stereobetraktning. Ett stereoskop visar 2D-bilder av samma objekt i något olika vinklar för vänster och höger öga, vilket gör att hjärnan för att rekonstruera det ursprungliga objektet måste kompensera för den binokulära skillnaden. Med ett autostereogram fås hjärnan att upprepa ett 2D-mönster från båda ögonen, för att sedan misslyckas med att matcha dem korrekt. De två intilliggande mönstren i bilden bygger på ett parallaxfel, vilket placerar ett virtuellt föremål på ett djup som skiljer sig från den övriga bilden.
Det finns två olika betraktningsprinciper för att se ett autostereogram, antingen med ett parallellt fokus (wall-eyed) eller med ett skelande (cross-eyed).[1] De flesta autostereogram (alla i denna artikel) är utformade för att enbart ses på ett sätt, som vanligen bygger på ett parallellt fokus. Ett parallellt fokus bygger på att ögonen intar en relativt parallell vinkel, medan en skelande betraktning kräver att ögonen vinklas något.