Belägringen av Leningrad
From Wikipedia, the free encyclopedia
Belägringen av Leningrad var en del i den nazityska offensiven mot Sovjetunionen i samband med Operation Barbarossa under andra världskriget och varade i cirka 900 dagar; från 8 september 1941 till 27 januari 1944. Belägringen anses ha börjat när tyska trupper den 8 september skar av de sista vägarna in till Leningrad, sedermera omdöpt till Sankt Petersburg, och kom att bli en av de mest förödande belägringarna i världshistorien i termer av stupade.
Snabbfakta Ägde rum, Plats ...
Belägringen av Leningrad | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av östfronten under andra världskriget | |||||||
Sovjetiska luftvärnskanoner öppnar eld under belägringen av Leningrad år 1941. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Tyskland Finland Italien |
Sovjetunionen | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
W.R. von Leeb Georg von Küchler C.G.E. Mannerheim |
Georgij Zjukov Kliment Vorosjilov Leonid Govorov | ||||||
Förluster | |||||||
579 598 döda, skadade och tillfångatagna | Röda armén:[1] 2 418 185 skadade eller sjuka 1 017 881 döda, tillfångatagna eller saknade | ||||||
Civila: 642 000 under belägringen, 400 000 vid evakueringar[1] |
Stäng