Loading AI tools
tysk professor Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Christian Friedrich Schönbein, född 18 oktober 1799 i Metzingen, död 29 augusti 1868 i Baden-Baden, var en tysk kemist.
Christian Friedrich Schönbein | |
Född | 18 oktober 1799[1][2][3] Metzingen[4] eller Residential and commercial building Reutlinger Straße 2 (Metzingen) |
---|---|
Död | 29 augusti 1868[1][2][5] (68 år) Baden-Baden |
Begravd | Wolfgottesacker |
Medborgare i | Schweiz och Kungariket Württemberg |
Utbildad vid | Tübingens universitet Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg |
Sysselsättning | Kemist, politiker, universitetslärare |
Befattning | |
Rektor vid Universität Basel | |
Arbetsgivare | Basels universitet |
Utmärkelser | |
Kungliga Vasaorden Hedersdoktor vid Universität Basel Hedersdoktor vid Freiburgs universitet Medlem av Royal Society of Edinburgh | |
Redigera Wikidata |
Schönbein studerade i Tübingen och Erlangen, var 1826 på en studieresa i Storbritannien och Frankrike samt utnämndes 1828 till professor i Basel, där han även blev hedersborgare och medlem av Stora rådet.
Genom flera viktiga upptäckter gjorde Schönbein sig ett berömt namn i kemins historia. Sålunda upptäckte han 1838 principen bakom bränslecellen, vilken publicerades i tidskriften "Philosophical Magazine" i januari 1839. Vidare upptäckte han ozon 1839 samt nitrosackarin, kollodium och bomullskrut 1845.
Schönbein fann också, att ammoniumnitrat uppkommer vid förbränningsprocesser. Han studerade senare (1860) oxidationsprocesser och väteperoxids sönderdelning under inflytande av katalysatorer. Resultaten av sin forskning framlade han i tidskrifter och samlingsverk.
Georg Wilhelm August Kahlbaum utgav Schönbeins brevväxling (20 brev 1836-47) med Jöns Jacob Berzelius (1898), tillsammans med Francis Darbishire Letters of Faraday and Schönbein (1899) och jämte Eduard Thon Briefwechsel Schönbeins mit Liebig (1900).
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.