Claës Gustaf Adolf Tamm

Claës Gustaf Adolf Tamm (i riksdagen kallad Tamm i Österby, senare Tamm i Stockholm), född den 10 augusti^[4] 1838 på Lydinge i Uppland, död den 25 juni 1925 i Stockholm, var en svensk friherre, finansminister, överståthållare och riksdagsman av släkten Tamm.

Ej att förväxla med Clas Tamm eller Claës Tamm.

Claës Gustaf Adolf Tamm
Claës Gustaf Adolf Tamm porträtterad av Oscar Björck 1908.
Sveriges finansminister
Tid i befattningen 28 maj 1886–6 februari 1888
Monark	Oscar II
Statsminister	Robert Themptander
Företrädare	Robert Themptander
Efterträdare	Fredrik von Essen
Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod 1865–1866 1870–1872 1876 1883–1889 1902–1909
Valkrets	Ridderskapet och adeln (1865–1866) Uppsala läns norra domsagas valkrets (1870–1872) Olands härads valkrets (1876) Gävleborgs läns valkrets (1883–1889) Stockholms stads valkrets (1902–1909)
Uppdrag i riksdagen
Riksdagsman för ridderskapet och adeln 1865–1866 Ledamot av andra kammaren (1870–1872, 1876) Ledamot av första kammaren (1883–1889, 1902–1909)
Född	10 augusti 1838 Stavby socken, Stockholms län
Död	25 juni 1925 (86 år) Klara församling, Stockholm
Gravplats	Lovö kyrkogård[1][2][3]
Nationalitet	Svensk
Politiskt parti	Första kammarens moderata parti (1905–1909)
Övrig politisk anknytning	Första kammarens minoritetsparti (1888–1889, 1902–1904)
Yrke	Friherre, disponent
Ministär	Regeringen Themptander

Biografi

Han var son till översmedsmästaren Adolf Gustaf Tamm och dennes hustru Augusta Maria Sofia Rålamb. Tamm, som efter farfaderns död 1856 ärvde dennes friherrevärdighet, blev underlöjtnant vid Livregementets dragonkår 1858, studerade bergsbruk i Falun 1859-60 och övertog 1864 driften av bruken Österby och Strömbacka. Påföljande år tog han avsked ur det militära där han 1863 avancerat till löjtnant. Han satt 1871–1886 som extra ordinarie ledamot i fullmäktige i Jernkontoret vars ordförande han blev 1889 och kvarstod till 1912. Han tog avsked från Österby i samband med sin utnämning till statsråd 1884 (se nedan).

Tamm inledde tidigt även en riksdagskarriär och hann deltaga i den sista ståndsriksdagen 1865–1866. Åren 1870–1872 och 1876 satt han som ledamot i andra kammaren och 1882–1889 i första kammaren för Gävleborgs läns valkrets samt 1901–1909 för Stockholms stads valkrets. Han var även i flera omgångar ledamot av statsutskottet.

Den 10 maj 1884 tillträdde Tamm som konsultativt statsråd och avancerade till finansminister den 28 maj 1886, en post han innehade till 6 februari 1888.^[5] På denna post stod han, jämte statsminister Robert Themptander, som en av de mest vältaliga förkämparna för fortsatt frihandel i den så kallade tullstriden.

Efter avgången som finansminister var Tamm 1888–1902 överståthållare i Stockholm, och gjorde som sådan känd för ett kraftfullt engagemang i huvudstadens utveckling. Till exempel var han ordförande i det konsortium som genomförde uppförandet av stadens nya operahus samt var generalkommissarie för Stockholmsutställningen 1897.

Efter överståthållartiden satt Tamm bland annat som ordförande i styrelserna för Kungliga Tekniska högskolan (1902–1908) och Nobelstiftelsen (1902–1907). Han var även ledamot av Lantbruksakademien (1886, hedersledamot 1899), ledamot av Vetenskapsakademien (1901) och blev, för sina insatser för att bekämpa tuberkulosen, hedersledamot av Svenska läkaresällskapet 1908.^[6]

Familj

Tamm var sedan 1865 gift med Ebba Carolina Tersmeden (1843–1921), dotter till friherre Wilhelm Fredrik Tersmeden på Ramnäs, och fick med henne fem barn. Den äldste sonen, Gösta Tamm, var 1905–1906 jordbruksminister i Karl Staaffs första ministär. Sonen Wilhelm Tamm var underståthållare 1918–1930.

Ordnar och utmärkelser

• Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (Serafimerorden), 9 juli 1900.^[7]
• Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 21 januari 1889.^[8]
• Kommendör med stora korset av Vasaorden, 15 maj 1897.^[9]
• Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, senast 1910.^[10]
• Riddare av Portugisiska Kristusorden, senast 1910.^[10]

Källor

• Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, sida 332-333

Noter

1. Svenskagravar.se, läs online, läst: 1 november 2023.^{[källa från Wikidata]}
2. Lovö kyrkogård - Ebba Carolina Tamm, Kulturgravar, YouTube-videoidentifikator: MA6sCEAPj9I, läs online, läst: 16 februari 2023.^{[källa från Wikidata]}
3. Gravstensinventeringen: 380504?pid=1, läst: 20 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}
4. Född 10 juni, hävdar källan: Almanack för alla 1913, Norstedt, Stockholm, 1912, s. 59; 10 augusti enligt Tvåkammarriksdagen 1867–1970
5. Almanack för alla 1913, Norstedt, Stockholm, 1912, s. 59
6. Tamm, Klas (Claës) Gustaf Adolf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
7. Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1925
8. ”Tamm nr 395 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tamm_nr_395. Läst 6 oktober 2017.
9. Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915
10. Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 630

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Claës Gustaf Adolf Tamm.

Politiska uppdrag
Företräddes av Robert Themptander	Sveriges finansminister 1886–1888	Efterträddes av Fredrik von Essen
Svenska hovtitlar
Företräddes av Gustaf af Ugglas	Överståthållare 1888–1902	Efterträddes av Robert Dickson
Svenska adelstitlar
Företräddes av Per Adolf Tamm	Friherre inom ätten Tamm(1) 1856–1925	Efterträddes av Gösta Tamm
Anmärkningar och referenser
1. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adel-, friherr- eller grevskapet till primogenitur. Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig, friherrlig eller greve efter faderns död.