Diazepam
bensodiazepin / From Wikipedia, the free encyclopedia
Diazepam, C16H13ClN2O, är ett ångestdämpande och lugnande preparat som tillhör gruppen bensodiazepiner och är narkotikaklassat. Diazepam används till en rad olika åkommor såsom ångestsymptom, muskelspasmer, sömnbesvär eller alkoholavvänjning.[1] Diazepam kan tas oralt, rektalt, intravenöst eller intramuskulärt.[2] Det vanligaste är tablettform som normalt börjar verka inom 10 - 20 minuter, med full effekt efter cirka 40 minuter.[3]
Diazepam | |
| |
Systematiskt namn | 5-fenyl-1,3-dihydro-7-klor-1-metyl-1,4-bensodiazepin-2(2H)-on |
---|---|
Övriga namn | Valium, Stesolid |
Kemisk formel | C16H13ClN2O |
Molmassa | 284,74022 g/mol |
Utseende | Vita eller gula kristaller |
CAS-nummer | 439-14-5 |
SMILES | CN1C2=C(C(C3=CC=CC=C3)=NCC1=O)C=C(Cl)C=C2 |
Egenskaper | |
Densitet | 1,25 - 1,27 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | Mycket låg 0,05 g/l |
Smältpunkt | 131.5 till 134.5 °C |
Faror | |
Huvudfara | Giftigt vid förtäring.
Giftigt vid hudkontakt. Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Vanliga bieffekter är trötthet och försämrad koordination.[4] Allvarligare bieffekter kan förekomma men är mycket ovanliga[5], såsom andningssvårigheter eller muskelkramp vid för stor användning mot epilepsi.[5] Användning under långa perioder kan orsaka ökad tolerans, beroende och svåra avvänjningssymptom. Tvärt avbruten dosering efter en lång period av användning kan vara farligt.[5] Preparatet är inte rekommenderat under graviditet eller amning.[4] Verkningsmekanismen sker genom ökad effekt av signalsubstansen gamma-Aminobutyric acid (GABA).[2]