Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Försvarsbeslutet 1992 (även benämnt FB92) proposition 1991/92:102. När regeringen Carl Bildt tillträdde hösten 1991 med Anders Björck som försvarsminister hade den avgående socialdemokratiska regeringen Carlsson II – med Roine Carlsson som försvarsminister, sedan en längre tid förberett försvarsbeslutet 1992.[1]
Fredag den 24 januari 1992 offentliggjordes regeringen sin proposition angående försvaret för perioden 1992–1997. Med proposition ville regeringen att den fredstida grundorganisationen skulle utgöra stomme till krigsorganisationen. Det skulle vidare råda stor överensstämmelse mellan organisationen i fred och krig. Grundorganisationen skulle i fred upprätthålla krigsförbandens krigsduglighet och förbereda deras mobilisering. Vidare skulle grundorganisationen medge att anbefalld beredskap kunde upprätthållas med tillräcklig säkerhet.
I propositionen angavs bland annat Svea ingenjörregemente (Ing 1) och Västgöta flygflottilj (F 6) skulle avvecklas. Drygt en månad senare stod det klart att regeringen inte skulle få någon majoritet i riksdagen för sin proposition. Socialdemokraterna hade lagt fram ett eget förslag, vilken utgick från deras tidigare planer inför försvarsbeslutet. Ny demokrati som innehade vågmästarrollen i riksdagen, lade även dom fram en motion gällande försvaret. Dock var denna motion inte lika omfattande som den Socialdemokratiska, utan riktade kritik mot regeringens proposition.
Då regeringen främst sökte stöd för sin försvarspolitik hos Ny demokrati, presenterade regeringen den 3 juni 1992 för riksdagen en omarbetad proposition. I propositionen hade regeringen gått Ny demokrati till mötes på två av deras huvudpunkter. Avveckling av Västgöta flygflottilj (F 6) hade byts mot att istället avveckla Bråvalla flygflottilj (F 13). All spaningsverksamhet vid F 13 i Norrköping skulle istället överföras till Västgöta flygflottilj.[2] Svea ingenjörregemente (Ing 1) och FN-skolan (FNS) skulle kvarstå i Almnäs, Södertälje.[1][3]
Under denna tid befann sig Sverige i en finanskris, vilken kulminerade hösten 1992. Något som tvingade regeringen att förhandla med Socialdemokraterna, om olika besparingar i statsbudgeten, i ett försök att stävja den rådande finanskrisen. I det besparingspaket som regeringen presenterade tillsammans med Socialdemokraterna den 20 september 1992, framkom det att Västgöta flygflottilj skulle avvecklas.[4][5]
Verksamhetsår | Procent av BNP |
---|---|
1992 | 2,4 |
1993 | 2,4 |
1994 | 2,3 |
1995 | 2,2 |
1996 | 2,2 |
Ny demokrati lade fram en motion (1991/92:Fö35), vilken inte var lika omfattande som den socialdemokratiska. Partiet ställde sig i stort sett bakom regeringens proposition. Men motsatte sig vissa av de föreslagna förbandsnedläggningarna som angavs i propositionen.[7]
Inför försvarsbeslutet lade Socialdemokraterna fram en motion (motion 1991/92:Fö28) där de motsatte sig nya målsättningar för civilförsvaret där de ville behålla civilförsvaret gör "upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna", medan Regeringens förslag byggde på ett nytt Civilförsvar "på ett enklare och tydligare sätt". Den militära delen av Totalförsvaret föreslogs att minskas och ersättas av ett "kärnförsvar, karaktäriserat av hög materiell och personell kvalitet, tillgodoser såväl kravet på beredskap som möjlighet att växa på längre sikt". Med en minskningen av det militära försvaret föreslogs det att avveckla Militärområdesstaberna. Och istället skulle markstridskrafterna ledas av två armékårsstaber.[8]
Inriktningen i direktiven då till Överbefälhavaren var att Försvarsmaktens freds- och krigsorganisation skulle minska, samtidigt som en omfattande materiell förnyelse och modernisering planerades. Armén skulle bland annat mekaniseras genom tillförsel av nya, samt modernisering av gamla, stridsvagnar. Nya stridsfordon i form av Stridsfordon 90 skulle också tillföras. Flygvapnet skulle ersätta sina flygsystemen Draken och Viggen med JAS 39 Gripen. Marinen å sin sida skulle fullfölja införandet av de nya kustkorvetterna av typen Göteborg, nya minjaktfartyg och beställa nya ubåtar av Gotlandsklassen. Ubåtar av Västergötlandsklassen hade just levererats. Andra större materielprojekt som fanns med i planeringen var till exempel beväpning till JAS, artillerilokaliseringsradarn ARTHUR, flygspaningsradarn PS 890 (ERIEYE), luftvärnsroboten BAMSE med mera.
I det av regeringen begärda underlaget (ÖB 92) som överbefälhavaren lämnade till regeringen den 27 juni 1991, nästan fyra månader före regeringsskiftet och 2 ½ månad före valet 1991, uppgav överbefälhavaren ett behov av beställningsbemyndiganden för anskaffning av materiel till Försvarsmakten (armén, marinen och flygvapnet) på 92 miljarder kronor för perioden 1991–1997. Äskandet för betalningsmedel låg på 82 miljarder kronor.
Den kände försvarspolitikern Hans Lindblad, som var folkpartist beskrev 1992 armén:
” | Likt ett jättelikt föråldrat slagskepp förtöjt vid kaj ligger Sveriges armé skyddslös i den nya militära verkligheten. Storleken har effektivt förhindrat den materiella förnyelse som skulle ha gjort armén till en slagkraftig och högeffektiv del av det moderna svenska försvaret. | „ |
I 1992 års försvarsbeslut avdelades enligt den tidigare gjorda inriktningen resurser för anskaffning av nya stridsvagnar under femårsperioden till ett par pansarbrigader. Samtidigt skulle Stridsfordon 90 inhandlas och en del av det äldre stridsvagnsbeståndet, Centurion, genomgå REMO, en förkortning för renovering och modifiering, och därmed livstidsförlängas. REMO:n var kostnadsberäknad till 1,2 miljarder kronor.
I samband med beslutet 1994 att inhandla 120 stycken Leopard 2S från Tyskland, erbjöds Sverige att för 0,5 miljoner D-mark per vagn överta 161 begagnade Leopard 2 från Bundeswehr. Vagnarna var inte lika moderna som de nybeställda, men ändå avsevärt modernare och slagkraftigare än de stridsvagnar som svenska armén då förfogade över. Beslutet att acceptera det tyska erbjudandet och att inte genomföra REMO av äldre stridsvagnar, frigjorde på en och samma gång 733 miljoner kronor för andra ändamål. 161 vagnar à 0,5 miljoner D-mark blev 80,5 miljoner D-mark och med en kurs på 5,80 kronor för D-marken blev det 467 miljoner kronor att dra från de 1,2 miljarder kronor som avsatts i planeringen för REMO.
Detta möjliggjordes genom inköp av bättre begagnade stridsfordon av typen MTLB och BMP-1 från den då nyligen i Bundeswehr integrerade östtyska Volksarmee. Trots att 1992 års Försvarsbeslut medförde en reducering av antalet brigader i den mobiliserade fältarmén från 21 till 16, innebar stridsfordonsbesluten ändå att grunden lades för en modern och avsevärt slagkraftigare armé än vad svenska försvarsmakten tidigare haft.
I detta försvarsbeslut så fanns även bestämda planer på nedläggning av ett antal bergsfort i Bodens garnison. Så detta år utgick Södra Åbergsforet, Gammelängsfortet samt Degerbergsfortet ur krigsorganisationen.
Nedan återges hur Försvarsmaktens krigsorganisation såg ut innan de förändringar och avvecklingar som skulle vara genomförda senast den 30 juni 1994.[1]
Operativ ledning | 1992 | ||
---|---|---|---|
Högkvarteret | 1 | ||
Militärområdesstaber | 5 | ||
Rörlig militärområdesstab | 1 | ||
Militärområdesförstärkningsstab | 5 | ||
Försvarsområdesstaber | 23 | ||
Marinkommandostaber | 4 | ||
Rörlig marin ledningsstab | 1 | ||
Marindistrikt | 3 | ||
Flygeskaderstab | 1 | ||
Luftförsvarssektorstaber | 4 | ||
Armén | 1992 | ||
Infanteribrigader | 10 | ||
Norrlandsbrigader | 5 | ||
Pansarbrigader | 5 | ||
Mekaniserad brigad | 1 | ||
Fördelningshaubitsbataljoner | 21 | ||
Luftvärnsbataljoner | 22 | ||
Territorialförsvar (antal soldater) | 230 000 man | ||
Hemvärnet (antal soldater) | 100 000 man | ||
Notering: 1992 hade samtliga Infanteribrigader organisation IB 66 avvecklats | |||
Marinen | 1992 | ||
Helikopterdivisioner | 3 | ||
Kustkorvettdivision | 1 | ||
Robotbåtdivisioner | 2 | ||
Patrullbåtsdivisioner | 4 | ||
Vedettbåtsdivisioner | 3 | ||
Ubåtar | 12 | ||
Minkrigsavdelningar | 4 | ||
Spärrbataljoner | 19 | ||
Amfibie-/rörliga spärrbataljoner | 6 | ||
Tungt kustrobotbatteri | 1 | ||
Rörliga kustartillerbataljoner | 3 | ||
Territorialförsvar (antal soldater) | 10 000 man | ||
Flygvapnet | 1992 | ||
Stridslednings- och luftbevakningsbataljoner | 11 | ||
Basbataljoner | 30 | ||
Jaktflygdivisioner (J 35 J) | 3 | ||
Jaktflygdivisioner (JA 37) | 8 | ||
Attackflygdivisioner (AJ 37) | 5,5 | ||
Spaningsflygdivisioner (SH/SF 37) | 6 | ||
Lätta attackflygdivisioner (SK 60) | 4 | ||
Transportflygdivision (Tp 84) | 1 | ||
Territorialförsvar (antal soldater) | 10 000 man | ||
Notering: Av de totalt 27,5 flygdivisionerna var det endast 24,5 som var fredsorganiserade |
Förbandkod | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
P 6/Fo 14 | Norra skånska regementet | Kristianstad | Försvarsområdesstaben (Fo 14) överfördes till Skånska dragonregementet |
Beteckning | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
E 1 | Första flygeskadern | Göteborg | Avvecklades 1995. |
F 6 | Västgöta flygflottilj | Karlsborg | Avvecklades den 30 juni 1994. |
F 13 | Bråvalla flygflottilj | Norrköping | Avvecklades den 30 juni 1994. |
F 4/Se NN | Luftförsvarssektor Nedre Norrland | Östersund | Avvecklades den 30 juni 1993. |
F 10/Se S | Luftförsvarssektor Syd | Ängelholm | Omorganiserades den 1 juli 1993 till Södra flygkommandot |
F 16/Se M | Luftförsvarssektor Mitt | Uppsala | Omorganiserades den 1 juli 1993 till Mellersta flygkommandot |
F 21/Se ÖN | Luftförsvarssektor Övre Norrland | Luleå | Omorganiserades den 1 juli 1993 till Norra flygkommandot |
Beteckning | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
IB 44 | Hälsingebrigaden | Gävle | Beslut om avveckling taget redan vid försvarsbeslutet 1988 |
IB 21 | Ådalsbrigaden | Sollefteå | Beslut om avveckling taget redan vid försvarsbeslutet 1988 |
IB 43 | Kopparbergsbrigaden | Falun | Beslut om avveckling taget redan vid försvarsbeslutet 1988 |
IB 14 | Gästrikebrigaden | Gävle | |
PB 26 | Kristianstadsbrigaden | Kristianstad |
Beteckning | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
T 4 | Skånska trängbataljonen | Hässleholm |
Beteckning | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
Ing 1 | Svea ingenjörregemente | Södertälje | Beslut om avveckling upphävdes. |
Beteckning | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
FörvHS | Försvarets förvaltningshögskola | Karlstad, Östersund | Uppgick i Militärhögskolan |
Beteckning | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
A 3 | Wendes artilleriregemente | Kristianstad | Samlokaliserades med Skånska dragonregementet i Hässleholm |
I 2/Fo 52 | Värmlands regemente | Karlstad | Samlokaliserades med Bergslagens artilleriregemente inom Kristinehamns garnison. |
I 12/Fo 17 | Norra Smålands regemente | Eksjö | Samlokaliserades med Göta ingenjörregemente i Eksjö |
IB 2 | Värmlandsbrigaden | Karlstad | Samlokaliserades med A 9 i Kristinehamn. |
IB 12 | Smålandsbrigaden | Eksjö | Samlokaliserades med Göta ingenjörregemente i Eksjö |
Lv 6 | Göta luftvärnsregemente | Göteborg | Samlokaliserades med Hallands regemente i Halmstad |
LvOHS/TS | Luftvärnets officershögskola och tekniska skola | Göteborg | Skolan delades i två delar. Officerutbildningen omlokaliserades till Norrtälje, medan den tekniskautbildningen omlokaliserades till Östersund och blev en del av Arméns tekniska skola. |
Den stora förändringen med försvarsbeslutet var att krigsorganisationen blev synlig, det vill säga att Försvarsmaktens grundorganisation speglade krigsorganisationen. Genom denna förändring som trädde ikraft den 1 juli 1994 avskildes arméfördelningarna och brigaderna från regementen, och blev från 1 juli 1994 kaderorganiserade krigsförband inom respektive militärområde. Dessa nya förband hade tidigare enbart funnits i krigsorganisationen. Dessutom reducerades samtliga utbildningsförband inom luftvärnet, ingenjör- och trängtrupperna från regemente till kår. Detta i samband med att regementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementesstorlek ej heller skulle benämnas regemente.[1]
Beteckning | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
2. förd | Nedre norra arméfördelningen | Östersund | Återuppsattes 1994 |
3. förd | Västra arméfördelningen | Skövde | Återuppsattes 1994 |
4. förd | Östra arméfördelningen | Strängnäs | Avskildes 1994 från Upplands regemente |
6. förd | Övre norra arméfördelningen | Boden | Avskildes 1994 från Norrbottens regemente |
13. förd | Södra arméfördelningen | Kristianstad | Avskildes 1994 från Norra skånska regementet |
14. förd | Mellersta arméfördelningen | Linköping | Avskildes 1994 från Södermanlands regemente |
Beteckning | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
Lv 2 | Gotlands luftvärnsbataljon | Visby | Omorganiseras 1994 till Gotlands luftvärnskår |
Lv 3 | Roslagens luftvärnsregemente | Norrtälje | Omorganiseras 1994 till Roslagens luftvärnskår |
Lv 4 | Skånska luftvärnsregementet | Ystad | Omorganiserades 1994 till Skånska luftvärnskåren |
Lv 6 | Göta luftvärnsregemente | Halmstad | Omorganiserades 1994 till Göta luftvärnskår |
Lv 7 | Luleå luftvärnsregemente | Boden | Omorganiserades 1993 till Norrlands luftvärnskår |
Beteckning | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
Ing 1 | Svea ingenjörregemente | Södertälje | Beslut om avveckling revs upp, omorganiserades 1994 till Svea ingenjörkår |
Ing 2 | Göta ingenjörregemente | Eksjö | Omorganiserades 1994 till Göta ingenjörkår |
Ing 3 | Bodens ingenjörregemente | Boden | Omorganiserades 1994 till Norrlands ingenjörkår |
Beteckning | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
T 1 | Svea trängbataljon | Linköping | Avskildes 1994 från Livgrenadjärregementet till Svea trängkår |
T 2 | Göta trängregemente | Skövde | Omorganiserades 1994 till Göta trängkår |
T 3 | Norrlands trängregemente | Sollefteå | Omorganiserades 1994 till Norrlands trängkår |
Inom Flygvapnet kom sektoransvaret att omorganiserades. Något som tidigare legat direkt under fyra stycken flottiljer, benämnda "Storsektorflottilj". Den nya organisationen var en regional ledningsorganisation och bestod av tre stycken flygtaktiska kommandon. Under en kort övergångsperiod ingick kommandona i flottiljerna innan dom den 1 juli 1994 blev självständiga och operativa enheter. Kommandona kom genom försvarsbeslutet 2000 att avvecklas och ersättas av ett Flygtaktiska kommandot (FTK) ingående i Operativa insatsledningen (OPIL).
Beteckning | Förband | Garnisonsort | Kommentar |
---|---|---|---|
FKN | Norra flygkommandot | Östersunds garnison | Avskildes den 1 juli 1994 från F 21/FK N |
FKM | Mellersta flygkommandot | Uppsala garnison | Avskildes den 1 juli 1994 från F 16/FK M |
FKS | Södra flygkommandot | Ängelholms garnison | Avskildes 1994 den 1 juli från F 10/FK S |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.