Försvarsmakten (Sverige)
svensk statlig myndighet / From Wikipedia, the free encyclopedia
Försvarsmakten är en svensk myndighet med ansvar för landets försvar i händelse av krig, att hävda Sveriges vidare intressen samt att understödja fredsbevarande insatser och humanitär hjälp.[10]
- Den här artikeln handlar om Sveriges nuvarande försvar. För Sveriges militär före 1974, se Krigsmakten. För Finlands försvarsmakt, se Finlands försvarsmakt.
| Försvarsmakten | |
 Vapen för Försvarsmakten tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Nation |  Sverige |
| Grundad | 1 januari 1975 [not 1] 1 juli 1994 [not 2] |
| Organisationer |  Armén Marinen Flygvapnet Hemvärnet – nationella skyddsstyrkorna |
| Flygtimmar | 26 306 (2022)[3] |
| Högkvarter |  Lidingövägen 24, Stockholm, Sverige |
| Högste befälhavare | Regeringen (Regeringen Kristersson) |
| Statsråd |  Försvarsminister Pål Jonson |
| Försvarschef |  Överbefälhavaren [not 3] General Micael Bydén |
| Generaldirektör | Mikael Granholm [not 4][4] |
| Vapenför ålder | 18–47 år[5] |
| Stående styrkor | 24 400[6] |
| Reservstyrkor | 32 900[6] |
| Aktiva styrkor | 417[7] |
| Ekonomi | |
| Budget | 60 Miljarder SEK (2021)[8] |
| Andel av BNP | 1,3% (2021)[9] |
| Leverantörer | BAE Systems AB Saab Bofors Dynamics Saab Kockums Saab AB |
| Övrigt | |
| Historia | Officiell samlingsbeteckning på Sveriges väpnade styrkor fram till utgången av 1974 var krigsmakten, därefter fram till 30 juni 1994 försvarsmakten.[1] Den 1 juli 1994 bildades myndigheten Försvarsmakten genom en sammanslagning av de flesta militära myndigheterna med ÖB som dess chef.[2] |
Försvarsmakten leds av överbefälhavaren (ÖB) och består av armén, flygvapnet, marinen (flottan och amfibiekåren) och hemvärnet. Kung Carl XVI Gustaf är traditionellt attribuerad som Försvarsmaktens högste representant à la suite.[11] Försvarsmakten är en enrådsmyndighet under Försvarsdepartementet. Den stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som sorterar under inrikesministern. Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Finansdepartementet.
Sveriges militärhistoria inbegriper åtskilliga unioner och krig med samtliga av sina grannar, inklusive trettioåriga kriget under stormaktstiden under 1600- och i början av 1700-talet. De många krigen mot Ryssland kulminerade i finska kriget (1808–1809), då Sverige förlorade sin östra rikshalva som senare blev republiken Finland. Det senaste svenska kriget i eget namn utkämpades 1814, mot Norge.
Under världskrigen och kalla kriget genom 1900-talet präglades Sveriges försvarspolitik av ett ställningstagande för neutralitet. Sovjetunionen sågs dock i praktiken som det största hotet under efterkrigstiden, och föranledde stora svenska försvarssatsningar. Som mest spenderade Sverige cirka 4,7% av BNP på försvaret under 1950-talet.[12]
Efter Sovjetunionens upplösning 1991 inleddes en snabb nedmontering av det svenska försvaret, både till omfånget och genom att det omvandlades till en organisation för internationella insatser. De mest omfattande neddragningarna skedde i samband med försvarsbesluten 2000 och 2004. Försvarsutgifternas andel av BNP sjönk från 2,6% år 1990/91 till 1,0% år 2017.[13]
Försvarsmaktens rekrytering hade under 1900-talet grundats på allmän värnplikt. Värnplikten avskaffades i fredstid år 2010, för att ersättas med en kombination av professionella och frivilliga styrkor, inklusive hemvärnet. Beslutet mötte efterhand allt starkare kritik, eftersom försvaret visade sig få svårt att rekrytera på frivillig basis samtidigt som säkerhetsläget i Europa försämrades, bl.a. genom kriget i Ukraina 2014. Riksdagen beslutade 2017 om att återinföra värnplikten i mindre skala, och år 2018 ryckte den första nya värnpliktskullen in.[14]
Mot slutet av 2010-talet inleddes också en återupprustning efter de gångna årens dramatiska neddragningar. Försvarsbeslutet 2020 medförde stora satsningar de kommande fem åren och inrättandet av fyra nya regementen. Försvarets totala manskap planerades växa från 60 000 personer till 90 000 personer år 2030.[12]
Enheter ur Försvarsmakten har deltagit i ett flertal internationella operationer, exempelvis i Afghanistan och i Kosovo. Dessutom utgör Sverige genom Försvarsmakten ledande nation för Europeiska unionens stridsgrupper ungefär vart tredje år.