Funktionsnedsättning
försvagningar, aktivitetsbegränsningar och delaktighetsbegränsningar / From Wikipedia, the free encyclopedia
Funktionsnedsättning, äldre benämning handikapp, innebär att en människa har nedsatt förmåga att fungera fysiskt eller psykiskt. Den svenska definitionen är fastslagen av Socialstyrelsen, som sedan 1999 har uppdraget att samordna terminologin inom fackområdet vård och omsorg. Som en kommentar till definitionen anges att "en funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur."[1] Den fastslagna definitionen ligger till grund för arbete och dokumentation inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I språkligt redigerad form används den också i samhällsinformation till allmänheten.[2]
En funktionsnedsättning är, med en annan formulering, en partiell eller total nedsättning av en fysisk eller psykisk förmåga, eller en kombination av dessa. Individens förmåga ställs då i jämförelse med den genomsnittliga funktionen hos befolkningen. En person kan också ha en kvalificerad funktionsnedsättning om hon eller han har haft en försvagning i det förflutna eller anses ha en funktionsnedsättning baserad på en enskild eller gemensam norm. Sådana försvagningar kan inkludera fysiska, sensoriska, kognitiva eller utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar.
Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) från 2011 levde över 1 miljard människor (drygt 15 procent av världsbefolkningen) med en funktionsnedsättning, varav 20-40 miljoner (2-4 procent av de funktionsnedsatta) upplevde allvarliga funktionella svårigheter.[3]