Fältmarskalk
From Wikipedia, the free encyclopedia
En fältmarskalk är ett befäl av den högsta graden i många arméer.
Fältmarskalk är i allmänhet som befälsgrad högre än general och den högsta graden inom militärmakten. I många länder är graden avskaffad, delas bara ut under krig, eller tilldelas endast som hedersgrad till kungliga personer.
Titeln har funnits i många militärkulturer sedan lång tid tillbaka. Själva ordet kommer av det frankiska mare scalci, ungefär "hästhållare". Titeln betecknade då befälhavaren för härens beridna del. Under 30-åriga kriget var fältmarskalken underordnad i förhållande till landsherrens generallöjtnant. I de svenska och franska härarna hade fältmarskalkarna oinskränkt militär och betydande politisk befogenhet. I Sverige var dock fältmarskalken underordnad riksmarsken, hans närmaste man var rikstygmästaren.[1]
Fältmarskalken har i de flesta länder symboliserats med en så kallad marskalksstav, vilken ofta ses i såväl porträtt av höga militärer samt på gradbeteckningar för fältmarskalksgraden.