![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/George_Spencer%252C_2nd_Earl_Spencer.jpg/640px-George_Spencer%252C_2nd_Earl_Spencer.jpg&w=640&q=50)
George Spencer, 2:e earl Spencer
brittisk politiker / From Wikipedia, the free encyclopedia
George John Spencer, 2:e earl Spencer, född 1758, död 1834 på Althorp , var en brittisk bibliofil och politiker, son till John Spencer, 1:e earl Spencer, av samma släkt som hertigarna av Marlborough, och far till John Spencer, 3:e earl Spencer.
George Spencer, 2:e earl Spencer | |
![]() | |
Född | 1 september 1758[1][2] Wimbledon, Storbritannien |
---|---|
Död | 10 november 1834[1][2] eller 1834 Althorp, Storbritannien |
Begravd | Church of St Mary the Virgin, Great Brington |
Medborgare i | Kungariket Storbritannien |
Utbildad vid | Trinity College, Cambridge Harrow School ![]() |
Sysselsättning | Politiker, diplomat, aristokrat |
Befattning | |
Ledamot av Brittiska överhuset Ledamot av Storbritanniens 15:e parlament Storbritanniens 15:e parlament Ambassadör Lordsigillbevarare (1794–1794) Förenade kungarikets marinminister (1794–1801) Storbritanniens inrikesminister (1806–1807) | |
Politiskt parti | |
Whigs | |
Maka | Lavinia Spencer (g. 1781–)[3][4] |
Barn | William Spencer[5] John Spencer, 3:e earl Spencer (f. 1782) Sarah Lyttelton, baronessa Lyttelton (f. 1787)[3] Richard Spencer (f. 1789)[5] Robert Spencer (f. 1791)[5] Lady Harriet Spencer (f. 1793)[5] Lady Georgiana Charlotte Spencer (f. 1794)[5] Frederick Spencer, 4:e earl Spencer (f. 1798)[3] Ignatius Spencer (f. 1799)[5] |
Föräldrar | John Spencer, 1:e earl Spencer[3] Georgiana Spencer[3] |
Släktingar | Georgiana Cavendish (syskon)[3] |
Utmärkelser | |
Strumpebandsorden | |
Heraldiskt vapen | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Spencer bar åren 1765-83 titeln viscount Althorp och blev 1780 ledamot av underhuset, där han slöt sig till whigs. Han var december 1794–februari 1801 förste amiralitetslord, just den tid, då brittiska flottan vann sina första glänsande segrar över den franska, och tillhörde 1806-07 som utrikesminister (efter Fox) i Grenvilles talangernas ministär.
Sedermera ägnade han sig mest åt sina boksamlingar på Althorp och i London. Hans bibliotek, ett av de största och värdefullaste privatbiblioteken i Europa, inköptes 1892 av änkefru Enr. Rylands och skänktes till staden Manchester, där det utgör kärnan i John Rylands Library.