Gudenå

Gudenå är Danmarks längsta vattendrag, med en längd på 158 kilometer. Dess avrinningsområde 2 643 km². Gudenå genomströmmar östra delen av mellersta Jylland.

Gudenå
Vattendrag
Gudenån vid Kongensbro
Land	Danmark
Region	Region Mittjylland
Bifloder
- vänster	Mattrup å, Alling å, Hinge å, Tange å, Nørreå
- höger	Lilleå, Knudå, Borre å, Lilleå
Koordinater	56.483°N 10.217°Ö / 56.483; 10.217
Källa	Tinnet Krat
- höjdläge	72 m ö.h.
Mynning	Randersfjorden, Kattegatt
Längd	158 km
Flodbäcken	2 643 km²
Vattenföring
- medel	32,4 m³/s
Läget för Gudenås utflöde. Läget för Gudenås utflöde.
Sträckningen för Gudenå (tjock linje) med biflöden (smalare linjer) samt sjöar och avrinningsområde (grå bakgrund).

Sträckning

Ån har sin källa i Tinnet krat, på gränsen mellan Vejle i Region Syddanmark och Hedensted i Region Mittjylland. Den rinner sedan genom Horsens kommun till sjön Mossø. Från Mossø flyter den vidare genom Skanderborgs kommun till Birksø vid Ry, där den förenas med Knudå, därefter vidare till Julsø. Från Julsø går ån genom Silkeborgs kommun, genom staden Silkeborg och sjön Tange Sø i Viborgs kommun. Från Tange Sø förbi Bjerringbro och Ulstrup i Favrskovs kommun, vidare in i Randers kommun förbi Langå till staden Randers där den mynnar ut i Randersfjorden, en lång arm in i landet från Kattegatt.

Större tillflöden till Gudenå är Mattrup Å, Knudå, Alling Å, Tange Å (genom Tange Sö) och Lilleå. Fem kilometer före mynningen i Randers tillflyter Nørreå.

Geologi

Gudenå har bildats som ett resultat av hur inlandsisen drog sig tillbaka under senaste istiden. Den skapades under den senare delen av slutet av istiden, då Kattegatt hunnit bli isfritt. De övre delarna frilades först, medan vattnet tvingades ta andra vägar där inlandsisen fortfarande stod i vägen. Vid istidens slut gick havet lite längre upp, så att Randers fjord började vid Langå.^[1]

Mänsklig historia

Vid bland annat Gudenås övre lopp har man påträffat boplatser efter en inlandsbefolkning som levat på fiske och jakt även efter den neolitiska revolutionen, alltså även sedan jordbruket blivit allmänt på Jylland.

Vid ån har det förekommit betydande fiske. Laxgårdar finns omnämnda sedan 1351. Det har funnits pråmtrafik på vattendraget sedan medeltiden. Arbeten på fördjupa och rensa vattendraget förekom från början av 1800-talet och omfattningen på trafiken kulminerade under 1860-talet innan den blev utkonkurerad av järnvägen. Kanoter har varit vanliga på ån sedan 1930. De blev så vanliga att det under 1970- och 1980-talen infördes begränsningar av antalet kanoter.^[1]

Vattenkraft

Vattnet i Gudenå har använts för kraftändamål (för att driva kvarnar eller producera el) på över 150 ställen. I de flesta fallen är anläggningarna inte längre i drift. Danmarks största vattenkraftverk, Tangeværket, ligger vid ån och dämmer upp Tange sø, som är Danmarks enda vattenkraftsdamm.^[2] Den, och flera andra vattenkraftverk i Danmark, byggdes i strax efter första världskriget då tillgången på fossila bränslen skurits av. Bland andra anläggningar som utnyttjat ån finns Vestbirk vandkraftværk, Vilholt mølle, Klostermølle, Rye mølle och Silkeborg papirfabrik.