Intelligenskvot
mått på en människas intelligens / From Wikipedia, the free encyclopedia
Intelligenskvot (IK[1], vanligen förkortat IQ för tyska Intelligenz-Quotient, efter arbeten av den tyske psykologen William Stern) är en metod med vilken man har för avsikt att försöka kvantifiera intelligens.[2]
- Uppslagsordet ”IQ” leder hit. För andra betydelser, se IQ (olika betydelser).
Det har föreslagits att Intellektuell särbegåvning bör infogas här. (2022-10) (Se diskussion) |
Procent av befolkningen |
Wechsler- skalan |
Stanford- Binet |
Cattell |
---|---|---|---|
2,2% av befolkningen har lägre IQ | 70 | 68 | 52 |
25% av befolkningen har lägre IQ | 90 | 89 | 83 |
Medelvärde | 100 | 100 | 100 |
25% av befolkningen har högre IQ | 110 | 111 | 116 |
9% av befolkningen har högre IQ | 120 | 121 | 132 |
2,2 % av befolkningen har högre IQ | 130 | 132 | 148 |
0,0001% av befolkningen har högre IQ | 171 | 176 | 214 |
Olika metoder förekommer för att genom så kallade IQ-test fastställa en människas intelligens efter en skala. Skalan är satt så att 100 utgör medelvärdet i en population och övriga värden antas normalfördelade. Olika skalor finns, som använder olika standardavvikelse i normalfördelningen. De mest kända är Wechsler, Stanford-Binet och Cattell-skalan. Alla skalor har medelvärdet 100, men eftersom standardavvikelsen skiljer mellan dessa, så är enbart ett talvärde utan angiven skala mångtydigt (se tabellen). I den mest använda skalan, Wechsler, är standardavvikelsen satt till 15, i Stanford-Binet till 16 och i Catell till 24.