Karl Gustafsson (marsk)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Karl Gustafsson eller Karl Göstafsson (känd från 1275, död efter 1280) var en riddare, svenskt riksråd och riksmarsk i okända tidsperioder under kung Magnus Ladulås regeringstid (1275–1290). Karl Gustafsson var också en av ledarna för det sista folkungaupproret 1278–1280.[1] I sitt vapen förde han två liljestavar (stavliljor) i Andreaskors
Karl Gustafsson | |
---|---|
Titlar | |
Tidsperiod | -1280? |
Utnämnd av | Magnus Ladulås |
Tidsperiod | -1280? |
Utnämnd av | Magnus Ladulås |
Företrädare | Förste innehavaren ? |
Efterträdare | Magnus Haraldsson |
| |
Personfakta | |
Andra namn | Karl Göstafsson |
Släkt | |
Frälse- eller adelsätt | Karl Gustavssons ätt |
Släktingar | Margareta (syskon) Ingeborg (syskon)(systerson) |
Två korslagda liljor |
Hans till namnet okända dotter var gift med Filip Ulfsson (Ulv).
Två systrar till Karl Gustafsson är kända, Margareta och Ingeborg. Priorinnan Margareta anlade 1299 S:t Johannes nunnekloster. Ingeborg var först gift med en Nils Mikaelsson, som synes ha fått sina gods konfiskerade av kung Magnus, och fick sannolikt i detta äktenskap sonen Håkan Ingeborgasson Läma.[2] Hon var sedan gift med riddaren Bengt Pedersson (tre hjorthorn) och skänkte gårdar i Närke, Östergötland och Småland till klostret.