Kejsardömet Trabzon
From Wikipedia, the free encyclopedia
Kejsardömet Trabzon (grekiska: Αυτοκρατορία της Τραπεζούντας; även Kejsardömet Trapezunt eller Kejsardömet Trebizond) var ett kejsardöme som kontrollerade nordöstra Anatolien och delar av Krimhalvön från 1200-talet till 1400-talet. Riket skapades ursprungligen genom en revolt mot att det bysantinska rikets tron usurperats under det fjärde korståget och Tamar, drottning av Georgien, försedde Alexios I Komnenos med de trupper han behövde för att erövra Trabzon, Sinope och Paflagonien[1]. Efter att det fjärde korståget ockuperade Konstantinopel och riket splittrades i ett antal efterföljande stater; Trabzon, Nicaea och Epirus, pressade kejsarna i Trabzon sina anspråk på den bysantinska tronen. Även årtionden efter att Kejsardömet Nicaea återtagit Konstantinopel 1261 och återställt det bysantinska riket pressades anspråk från Trabzon.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kejsardömet Trabzon | ||||
Αὐτοκρατορία Τραπεζούντος Aὐtokratoría Trapezoúntos (grekiska) | ||||
| ||||
Flagga | ||||
Karta över Kejsardömet Trabzon år 1300. Furstendömet Theodoro i något ljusare färg. | ||||
Huvudstad | Trebizond | |||
Språk | Pontisk grekiska (officiellt) Laz | |||
Religion | Ortodox kristendom | |||
Statsskick | Autokrati | |||
Sista kejsare | David Komnenos | |||
Bildades | April 1204 | |||
– bildades genom | Revolt mot usurpationen av Bysantinska rikets tron av kejsaren Andronikos I:s barnbarn. | |||
– bildades ur | Bysantinska riket | |||
Upphörde | 15 augusti 1461 | |||
– upphörde genom | Osmanska riket erövrar Trabzon. | |||
– uppgick i | Osmanska riket | |||
Kejsarna av Trabzon kallade sig själva för Megas Komnenos ("Storkomnenos") och hävdade ursprungligen, likt de andra bysantinska staterna Nicaea och Epirus, sig som "Kejsare och Autokrater av Romarna". Efter att Mikael VIII Palaiologos av Nicaea återtagit Konstantinopel blev Komnenarnas titel som "kejsare" en öm punkt. Johannes II av Trabzon tog av sig sina kejserliga regalier utanför Konstantinopels murar innan han kunde gå in och gifta sig med Mikaels dotter, och accepterade den lagliga titeln som "despot".[2] Kejsarna över Trabzon använde en annan variant av titeln fram tills rikets slut, "Kejsare och Autokrat av hela Östern, Iberierna och Perateia".[3]
Efter det bysantinska rikets fall 1453 återstod Kejsardömet Trabzon och Despotatet Epirus som bysantinska stater. Epirus hade under tiden sedan återtagandet av Konstantinopel tidvis varit en del av Bysans, Serbien och till sist av italienska riken innan det föll till osmanerna 1479 och hade då sedan länga slutat med sina anspråk på rikets tron. Kejsardömet Trabzon blev därav det sista självständiga riket att bevara det bysantinska rikets kultur innan det erövrades av en osmanske sultanen Mehmet II 1461.