Tideräkning
From Wikipedia, the free encyclopedia
Tideräkning handlar om att mäta och ange tiden genom att utnyttja enkelt mätbara astronomiska perioder.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kronologi (från latin chronologia, från antik grekiska χρόνος, chrónos, "tid"; och -λογία, -logi) är läran om tidsindelning och tideräkning. "Kronologi" betyder även tidsföljd, till exempel i uttrycket "kronologi över Sveriges regenter".
Tideräkningen utgår från den tid det tar för jorden att rotera runt sin egen axel, så att en given punkt åter vänds mot solen. En sådan rotation benämns dygn. Det tar 365,2422 dygn för jorden att fullborda ett varv runt solen. Denna tid kallas ett naturligt år.
Vid tideräkningen använder man endast kalenderår, det vill säga år med hela antal dygn. Detta betyder att ett kalenderår antingen har 365 eller 366 dygn. Det senare fallet kallas skottår och inträffar vart fjärde år med vissa undantag (se julianska och gregorianska kalendern).
I statistiska sammanhang rubbas det mönstret och regelbundenheten om inte alla år innehåller lika många dagar. Ett sätt att komma tillrätta med detta är då att man antar att ett år i medeltal består av 365,25 dygn.
En solcirkel omfattar 28 år. Varje period om 28 år är med hänsyn till veckodagar och datum identiska. Matematiskt härstammar detta från 7 veckodagar multiplicerat med 4. Fyran kommer ifrån skottåren.
Ett matematiskt undantag i årsräkningen utgör år noll, som normalt inte finns annat än som en singulär punkt, som i ett diagram utgör origo. År 1 f.Kr. följs direkt av år 1 (1 e.Kr.) I astronomi och i den internationella datumstandarden ISO 8601 används dock notationen 0 = 1 f.Kr., -1 = 2 f.Kr., osv.
Epok är utgångspunkten för ett nytt tidsskede, en så kallad era.