Leipt
älv i nordisk mytologi / From Wikipedia, the free encyclopedia
Leipt (fornvästnordiska Leiptr; ”blixt, ljungeld”[1][2][3]), även försvenskat Leipter, är en ”lysande” (ljós) älv i nordisk mytologi. Älven omtalas i Grímnismál 26–28, de så kallade ”flodtulorna”, där den sägs ha sitt upphov i Hvergelmir i Nifelheims mitt. Därefter rinner den genom Midgård för att slutligen falla ned till Hel.
I Andra kvädet om Helge Hundingsbane (Helgakviða Hundingsbana önnur) sägs valkyrian Sigruns bror Dag ha svurit trohetsed till Helge Hundingsbane vid floden Leipt; en ed som han senare bröt.