Lungödem
ansamling av vätska i lungorna / From Wikipedia, the free encyclopedia
Lungödem, förr lungvattusot[1], är en ansamling av vätska i lungorna som gör det svårt att andas. Lungödem orsakas oftast av att funktionen i hjärtats vänsterkammare är sämre än i högerkammaren. Detta gör att hjärtats vänstra kammare inte orkar pumpa bort det blod som höger kammare pumpar in i lungkretsloppet. Andfåddhet, rosa slem och rassel som kan höras med stetoskop uppstår.
Lungödem | |
Latin: œdema pulmonum | |
Lungödem med lite pleuralvätskeutgjutning på båda sidor. | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | J81 |
ICD-9 | 514 518.4 |
DiseasesDB | 11017 |
Medlineplus | 000140 |
eMedicine | med/1955 radio/581 |
MeSH | svensk engelsk |
Normalt balanseras kapillärtrycket på 10 mm Hg mot det kolloid-osmotiska trycket i blodet på 30 mm Hg. Risk för lungödem föreligger vid stigande kapillärtryck, om samtidigt det kolloidosmotiska trycket sjunker eller om barriären mellan luft i alveolen och blodet i alveolarkapillärerna förändras i riktning mot större permeabilitet för blodplasman.
Lungödem kan utvecklas kroniskt eller uppkomma akut. Akut lungödem kräver akutsjukvård.[2]