![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Opritsjnina.png/640px-Opritsjnina.png&w=640&q=50)
Opritjnina
From Wikipedia, the free encyclopedia
Opritjnina (ryska: опри́чнина) syftar på den tid i Rysslands historia mellan 1565 och 1572, då tsar Ivan IV:s inrikespolitik präglades av politisk repression av Tsarrysslands folk.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/Opritsjnina.png/640px-Opritsjnina.png)
Ivan IV upprättade en hemlig polis på runt sex tusen man (kallade opritjniki), som utförde offentliga avrättningar och konfiskerade bojarernas ägor för att minska deras inflytande. Termen opritjnina används även om denna hemliga organisation[1] liksom om det landområde inom vilket Tsaren under perioden direkt härskade och inom vilket hans opritjniki verkade.[2]
Termen opritjnina, som Ivan myntade för denna åtgärd, härrör från det ryska ordet opritj (ryska: опричь, skilja från, göra olik, utom) med den ursprungliga betydelsen livgeding, Ivan betraktade sig nämligen som änkling (!) efter sin avlidna första hustru Anastasia Romanovna, som han sörjde djupt.[3] Begreppet lever kvar i dag på grund av kopplingen till dess utförare opritjnikerna, broderskapet som Ivan utsåg med uppgiften att kontrollera tsardömets områden. Opritjnikerna fick fria händer, och drog igång ett terrorvälde som bland annat fullständigt ödelade den gamla handelsstaden Novgorod.