Sjöfart i Stockholm
From Wikipedia, the free encyclopedia
Genom Stockholms läge på gränsen mellan Mälaren och Östersjön var staden i alla tider en sjöfarts-, hamn- och varvsstad. På medeltiden var sjöfarten i samband med Hansan betydelsefull för att Stockholm växte fram som rikets ledande stad. På 1670-talet fanns 28 stora skepp registrerade i staden, jämfört med 22 skepp totalt i övriga svenska städer som hade rätt att bedriva utrikeshandel.
Sverige dominerade under en stor del av 1700-talet världshandeln med järn och tjära och handeln gick huvudsakligen via Stockholm. Stockholms handelsflotta ökade från 100 skepp år 1723 till 685 skepp år 1800, vilket utgjorde över 40 procent av hela rikets handelsflotta.
Under 1800-talets första hälft försköts utrikeshandeln allt mer från Östersjön mot Nordsjön. Göteborgs betydelse som en svensk import- och exporthamn ökade medan Stockholms hamns andel av Sveriges utrikeshandel sjönk. På 1860-talet blev Göteborg landets största exporthamn. År 1909 grundades Stockholms hamnstyrelse med ansvar för hamnens drift och investeringar. Styrelsen beslöt att bygga ut befintliga hamnar och anlägga nya, bland dem Stockholms frihamn som startade sin verksamhet 1919.
I takt med att godstrafiken via Stockholms hamnar minskade efter 1960-talet ökade samtidigt kryssningstrafiken, främst på Finland och efter Sovjetunionens fall även på Baltikum. År 2009 öppnades en ny kryssningsterminal på Frihamspiren i Frihamnen som i framtiden tillsammans med Värtahamnen och Stadsgårdshamnen kommer att svara för Stockholms internationella sjöfart. På sikt kommer godshanteringen att avvecklas i frihamnsområdet och flytta ut till Norvikudden vid Nynäshamn.
Det kommunala bolaget Stockholms Hamnar har uppdraget att främja sjöfarten och säkra Stockholmsregionens varuförsörjning medan Stockholms läns landstinget har huvudansvaret för året-runt-trafiken i Stockholms skärgård (från Arholma till Landsort) genom det helägda bolaget Waxholmsbolaget.
I slutet av 1800-talet hade Stockholm flera stora stadsnära varv, bland dem fanns Stockholms örlogsvarv, Södra varvet, Ekensbergs Varv och Finnboda varv, av dessa finns idag inga kvar, bortsett från ett reparationsvarv på Beckholmen.