Slaget vid Austerlitz
fältslag som ägde rum den 2 december 1805 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Slaget vid Austerlitz, i nuvarande Tjeckien (i Mähren) var ett fältslag som ägde rum den 2 december 1805 där Napoleon I vann en berömd seger över motståndarna tsar Alexander I av Ryssland och den tysk-romerske kejsaren Frans II av Österrike. Slaget har gått till historien som Trekejsarslaget, eftersom de tre rikenas kejsare var närvarande på slagfältet.
Slaget vid Austerlitz | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Tredje koalitionskriget | |||||||||
Napoléon vid slaget vid Austerlitz, av François Gérard. | |||||||||
| |||||||||
Stridande | |||||||||
Franska kejsardömet | Kejsardömet Ryssland Tysk-romerska riket | ||||||||
Befälhavare och ledare | |||||||||
Napoleon Bonaparte | Alexander I Michail Kutuzov Frans II | ||||||||
Styrka | |||||||||
65 000[1] | 89 400–95 000[2] | ||||||||
Förluster | |||||||||
1 305 döda, 6 940 skadade, 573 tillfångatagna, 1 fana förlorad[3] |
15 000 döda och skadade, 12 000 tillfångatagna, 180 kanoner förlorade, 50 fanor förlorade[3] |
Slaget var en av de viktigaste och mest avgörande sammandrabbningarna under Napoleonkrigen och betraktas vanligtvis som Napoleons största seger. Den franska Grande Armée besegrade en större rysk och österrikisk armé ledd av Alexander I och Frans II. Slaget ägde rum i närheten av Austerlitz i Österrikiska imperiet (dagens Slavkov u Brna i Tjeckien). Austerlitz avslutade snabbt det tredje koalitionskriget, och freden i Pressburg undertecknades av österrikarna senare samma månad.
Slaget refereras ofta som ett taktiskt mästerverk, i samma liga som andra historiska sammandrabbningar som Cannae eller Gaugamela.[4][5] De franska manövrerna vid Austerlitz är klassiska exempel i krigshistorien.
Slaget stod på årsdagen av Napoleons kröning 1804 (alltså den 2 december 1805, eller enligt den franska revolutionskalendern 11 Frimaire An XIV FRK).