Slaget vid Ranängen
slag om Hisingen mellan dansk-norska och svenska trupper i augusti 1645 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Slaget vid Ranängen (eller slaget vid Randängen) var ett fältslag i närheten av Göteborg mellan dansk-norska och svenska trupper under slutskedet av Hannibalsfejden i augusti 1645. För att kunna belägra Göteborg hade en dansk-norsk armé under befäl av Hannibal Sehested gått över Göta älv och närmade sig staden, då svenska trupper under befäl av Lars Kagg först spärrade vägen vid Ranängen söder om Säveån, och därefter gick till motanfall. De hårt trängda dansk-norska trupperna tog sig tillbaka över älven till Hisingen vid Lärje och ytterligare strider uppstod med de förföljande svenskarna framförallt vid höjderna sydväst om Bohus fästning. Striderna avbröts några dagar senare när de stridande fick information om freden i Brömsebro.[1]
Snabbfakta Ägde rum, Plats ...
Slaget vid Ranängen | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Torstensons krig | |||||||
Slagfältet mellan Göteborg och Agnesberg med väster uppåt, på karta från 1682, 37 år efter slaget. Källa Krigsarkivet. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Sverige | Danmark | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Lars Kagg | Hannibal Sehested | ||||||
Styrka | |||||||
Ca 2350 Ca 1 000 fotfolk 350 dragoner 1 000 kavallerister |
Ca 4400 Ca 3 500 fotfolk 300 dragoner 600 kavallerister | ||||||
Förluster | |||||||
30 döda, 60 sårade | 30 döda, 30 sårade |
Stäng