Storbritanniens premiärminister
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands regeringschef / From Wikipedia, the free encyclopedia
Storbritanniens premiärminister (formell titel på engelska: Prime Minister of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland) är Storbritanniens regeringschef, de facto politiska ledare och främsta utövare av den verkställande makten.
Storbritanniens premiärminister | |
Brittiska regeringens vapen | |
Titel | The Right Honourable |
---|---|
Residens | (10 Downing Street) |
Säte | City of Westminster (London) |
Utses av | Storbritanniens monark |
Underställd | Storbritanniens underhus |
Mandatperiod | Allmänna val hålls åtminstone vart femte år, men kan hållas oftare. Premiärministern är vanligtvis ledare för det vinnande partiet. Befattningshavaren har ingen förutbestämd mandatperiod. |
Inrättat | 4 april 1721 |
Webbplats | www.number10.gov.uk |
Premiärministern utses formellt av den brittiska monarken (kung eller regerande drottning), som av konstitutionell praxis är bunden att välja den som mest troligt kommer att få stöd av parlamentets underhus (vanligen ledaren för det största partiet). Premiärministern och de övriga medlemmarna i kabinettet (som består av de främsta ministrarna i regeringen och är departementschefer) är kollektivt ansvariga för sin politik och sina handlingar inför monarken, parlamentet, sina politiska partier och ytterst inför väljarna.
Om underhuset förlorar förtroendet för premiärministern (vilket det till exempel kan visa genom att väcka och bifalla motion om misstroendeförklaring), är vederbörande av sedvanerätt moraliskt skyldig att antingen avgå eller begära att monarken upplöser parlamentet och utlyser nyval. Monarken kan också söka hitta en premiärministerkandidat som åtnjuter parlamentets förtroende.
Nuvarande premiärminister är Rishi Sunak, som tillträdde den 25 oktober 2022 efter Liz Truss.
Sir Henry Campbell-Bannerman var den första av Storbritanniens premiärministrar att bli kallad "premiärminister". Innan 1905 var premiärminister bara parlamentarisk slang för Förste skattkammarlord, som var den officiella titeln.[1]