Svenska metallindustriarbetareförbundet, kortform Metall, var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som ursprungligen bildades 1888 under namnet Svenska järn- och metallarbetareförbundet och som 1914 ändrade namn till Svenska metallindustriarbetareförbundet. Förbundet upphörde då det tillsammans med Industrifacket 2006 bildade Industrifacket Metall.
Svenska metallindustriarbetareförbundet | |
Historia | |
---|---|
Grundat | 1888 |
Upplöst | 2006 |
Huvudorganisation | Landsorganisationen (LO). Anslutning 1904. |
Övrigt | |
Förbundstidning | Järnarbetaren (1890–1913) Metallarbetaren (1914–1996) |
Historia
- 1884 bildades landets första järnarbetarfackförening i Stockholm.
- 1888 hade allt flera fackföreningar tillkommit och detta år tog sex föreningar i Stockholm samt en i Malmö och en i Gävle, som sammanlagt representerade 514 medlemmar, initiativ till att bilda Svenska järn- och metallarbetareförbundet. Förste ordförande blev K. J. Karlsson.
- 1889 slutade förbundets första konflikt i Lund i nederlag
- 1893 bröt sig gjutarna ut ur förbundet och bildade Svenska gjutareförbundet. Även filhuggare och kopparslagare hade för avsikt att bildas egna förbund på 1890-talet, men så blev inte fallet.
- 1897 bildades en understödskassa och året efter en sjuk- och begravingskassa, som dock upphörde 1913. Samma år utbröt förbundets första stora konflikt på Kockums.
- 1902 omorganiserades förbundet så att yrkesföreningarna på de olika orterna slogs samman till en enda järn- och metallarbetarefackförening. Under den sorterade sedan verkstadsklubbar och yrkessektioner.
- 1903 utbröt en konflikt som först bara berörde åtta gjutare, men som växte ut till Sveriges största lockout omfattande 5 234 medlemmar.
- 1905 slöts det första riksavtalet med Sveriges verkstadsförening efter en lockout av 11 401 verkstadsarbetare. Konflikten, som av arbetsgivarparten hade beräknats vara över på sex veckor, kom att pågå i fem månader. I avtalet reglerades en 57 timmars arbetsvecka.
- 1906 blev även järnbrukens arbetare medlemmar i Metall och medlemsantalet ökar med 40 procent till 25 000.
- 1907 bröt sig elektrikerna ur förbundet och bildade Svenska elektriska arbetareförbundet.
- 1909 medförde storstrejken att 3 000 medlemmar lämnade förbundet och en kostnad på två miljoner kronor. Året därpå lämnade ytterligare 7 000 medlemmar förbundet.
- 1914 bytte förbundet namn till Svenska metallindustriarbetareförbundet.
- 1921 gick 40 procent av medlemmarna arbetslösa och understöden sänktes med 30 procent.
- 1923 hade förbundet 53 303 medlemmar. [1]
- 1925 började Sveriges genom tiderna längsta strejk vid Skyllbergs Bruk. Den pågick ända till 1930.
- 1930 uppnåddes medlemsantalet 100 000. 19 procent av dem var arbetslösa.
- 1932 var arbetslösheten inom förbundet 30 procent.
- 1939 överfördes järnbrukselektrikerna från Svenska elektriska arbetareförbundet.
- 1944 hade Metall 200 000 medlemmar.
- 1945 utbröt den landsomfattande metallstrejken. Den berörde över 100 000 medlemmar, kostade 42 miljoner kronor och varade under tiden 5 februari till 9 juli.
- 1947 anlände de första invandrargruppen: italienarna.
- 1949 överfördes rörarbetarna till det nybildade Svenska byggnadsarbetareförbundet.
- 1950 hade förbundet 353 avdelningar med 220 114 medlemmar.
- 1961 hade förbundet 300 000 medlemmar.
- 1963 började man införa storavdelningar och den första bildades i Lindesberg.
- 1964 återvände Svenska gjutareförbundet till Metall.
- 1970 svepte en våg av vilda strejker fram inom Metallyrkena.
- 1972 hade Metall 380 000 medlemmar och en kassaförmögenhet på 450 miljoner kronor.
- 1980 hade förbundet 454 543 medlemmar, varav 376 014 män och 78 529 kvinnor. [1]
- 1994 uppgick Svenska gruvindustriarbetareförbundet i Metall.
- 2006 upphörde förbundet, då man tillsammans med Industrifacket bildade det nya Industrifacket Metall.
Ordförande genom tiderna (ej komplett)
- Fritjof Ekman (1925–1932)
- Gunnar Andersson (1932–1937)
- Oscar Westerlund (1937–1948)
- Arne Geijer (1948–1956)
- Åke Nilsson (1956–1971)
- Bert Lundin (1971–1981)
- Leif Blomberg (1982–1993)
- Göran Johnsson (1993–2005)
Referenser
Vidare läsning
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.