Sverigefinländare
From Wikipedia, the free encyclopedia
Till sverigefinländare räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Finland. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2019 i Sverige sammanlagt 404 742 personer i Sverige som antingen själva är födda i Finland eller har minst en Finlandsfödd förälder. Av dessa var 144 561 födda i Finland och 62 306 födda i Sverige av två finländska föräldrar.[1]
Finland · Sverige | |||||||||||||||
Antal sammanlagt | |||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
213 589 (31 december 2017) varav 150 877 födda i Finland och 62 712 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Finland.[1] | |||||||||||||||
Regioner med betydande antal | |||||||||||||||
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Finland (31 december 2016)[2] | |||||||||||||||
| |||||||||||||||
Språk | |||||||||||||||
Sverigefinländare är ett samlingsbegrepp (hyperonym) för alla i Sverige bosatta personer som härstammar från Finland, oavsett vilken språkgrupp de tillhörde i Finland. Svenska och finska är formellt likställda nationalspråk i Finland.
Sverigefinländarna indelas i två grupper på grundval av vilken språkgrupp personerna tillhörde i Finland: finskspråkiga sverigefinnar och svenskspråkiga sverigefinlandssvenskar. Svenska tornedalingar hör inte till någon av dessa två grupper. Enligt lingvisten Mikael Parkvall utgör sverigefinlandssvenskarnas andel omkring 25 procent av sverigefinländarna.[3] Enligt Hedberg (2004) beräknas 30 procent av de 400 000 finländare som under perioden 1945–1976 flyttade till Sverige.
Benämningen sverigefinnar omfattar (vid emigrationstidpunkten) finskspråkiga personer som har emigrerat från Finland till Sverige, samt deras ättlingar. Till sverigefinlandssvenskarna räknas sådana personer, som vid emigrationstidpunkten ingick i den svenskspråkiga befolkningen i Finland.
Av sverigefinländarna är det endast sverigefinnarna som är officiell minoritet i Sverige. Frågan om sverigefinlandssvenskarnas ställning som minoritet i Sverige har diskuterats.[4] Gruppen har samma modersmål som majoritetsbefolkningen, men med en egen gruppidentitet och självbild. Eftersom den svenska minoritetspolitiken utgår från språkperspektivet och antidiskrimineringsarbete, och sverigefinlandssvenskar inte upplevt svårigheter med dessa, har ingen förändring diskuterats.