Vanlig genett
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Vanlig genett (Genetta genetta) är en art i släktet genetter som tillhör familjen viverrider. Arten beskrevs först av den svenske naturforskaren Linné, 1758.
| Vanlig genett Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.JPG) Genetta genetta | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Viverrider Viverridae |
| Släkte | Genetter Genetta |
| Art | Vanlig genett G. genetta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Genetta genetta | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde (grön = vanlig, röd = introducerad, mörkblå = tidigare introducerad men numera utdött) | |
| Synonymer | |
| Europeisk genett (föråldrat) | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Denna art blir 50 cm lång, 15-17 cm hög över bogen, har en svanslängd på 40 cm och väger 1-3 kg[2]. Hanarna är något större än honorna, med den totala genomsnittlängden för hanen 953 mm och för honan 936 mm. I det är svansen inräknad med en genomsnittlängd av 464 mm respektive 459 mm.[3] Kroppen är utomordentligt smal, huvudet litet och baktill brett, nosen långt utdragen, öronen breda och trubbigt tillspetsade samt benen ganska korta. Pupillen liknar kattens och kan dra ihop sig till blott en smal springa. Pälsen är kort, tät och glänsande, färgen ljusgrå, stötande i gult, med mörka fläckar. Den långa svansen är vit i änden och är vanligtvis mönstrad med 8-13 svarta ringar.[4]
Arten är köttätare och lever av små gnagare, fåglar och insekter, men också frukter förekommer på menyn.[5] Genetten klättrar förträffligt och kan även simma.
Vanlig genett förekommer i stora delar av Afrika och i södra Europa, i Spanien och Portugal, samt i Israel och på den Arabiska halvön.[1]
Fossil av vanlig genett har hittats från pliocentiden i Sydafrika (1974) och Marocko (1997).[3]
Den vanliga genetten föredrar torrare marker än andra arter av genettsläktet.[2] Arten trivs i skogsmarker av alla slag och är utmärkta klättrare, men förekommer också på slättland och i bergiga trakter. Den är inte särskilt skygg och förekommer ofta i närheten av bebyggelse[1]
Det finns inga större hot mot arten. Lokalt utgör arten en rätt på matbordet. Vissa kroppsdelar används också för medicinska ändamål. På sina håll jagas också genetten för skinnet.[1]
Närmare 30 underarter av vanlig genett finns beskrivna, flertalet ifrågasatta. Följande lista är enligt Larivière & Calzada (2001)[3] +en underart (se referens):
Mammal Species of the World (2005) listar bara fem underarter.[7]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
