Whitby Abbey
From Wikipedia, the free encyclopedia
Whitby Abbey var ett kristet kloster i norra England, etablerat på 600-talet e.Kr. Klostret härjades av danska vikingar i slutet av 860-talet, men återetablerades senast 1078 och sedan igen på tidigt 1100-tal. Det första klostret följde keltisk tradition medan de högmedeltids klostren följde Benediktinerordens klosterregel.
Whitby Abbey | |
kloster | |
Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
---|---|
Stift | Yorks stift |
Religion | romersk-katolsk kristendom Benediktinerorden |
Invigd | 657 e.Kr. |
Geonames | 6941806 |
Whitby Abbey | |
Streoneshalh Saint Hild's Priory | |
Klosterruin | |
Land | Storbritannien |
---|---|
Landskap | North Yorkshire |
Kommun | Scarborough |
Plats | Whitby |
Koordinater | 54.4883 -0.6075 |
Kulturmärkning | |
Grade I Listed building | |
Tillkomsttid | cirka 657–680 cirka 1078 1109–cirka 1250[1] |
Whitby Abbey avvecklades 1539 i samband med klosterupplösningen under den engelska reformationen, varefter det under några århundraden tillhörde privata ägare. I början av 1900-talet lämnades klostret till staten. Idag ägs och förvaltas fastigheten av kulturarvsmyndigheten Historic England.
Klosterkyrkan är placerad på en höjd med utsikt över Nordsjön på East Cliff, ovanför Whitby. Ruinerna har därmed utgjort landmärke för sjöfarten.