Ålands lagting

Ålands lagting är Ålands parlament. Det består av 30 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna val. Lagtinget stiftar landskapslagar inom ramen för självstyrelselagen och beslutar om landskapets budget. Det väljer också lantrådet och kan avsätta regeringen genom misstroendevotum.

För andra betydelser, se Lagtinget.

Talmannen Jörgen Pettersson (C) leder lagtingets arbete. Sammanträden hålls i Självstyrelsegården i Mariehamn.

Ålands lagting
Typ
Utformning	Enkammarsystem
Ledning
Talman	Jörgen Pettersson (C) sedan 11 mars 2024
Förste vice talman	Marcus Måtar (Obs) sedan 18 december 2023
Andre vice talman	Rainer Juslin (Lib) sedan 18 december 2023
Struktur
Antal platser	30
Politiska grupper	Regering (17)      Liberalerna (8)      Åländsk center (6)      Socialdemokraterna (3) Opposition (13)      Obunden samling (5)      Moderaterna (4)      Hållbart initiativ (1)      Pro Åland (1)      Grön vänster (1)      Partilös (1)
Val
Valsystem	Proportionellt valsystem
Senaste valet	15 oktober 2023
Mötesplats
Självstyrelsegården

Historia

Huvudartikel: Ålands historia

Åland tillhörde Sverige fram till 1809, då det övergick till Ryssland tillsammans med Finland.^[1] Efter första världskriget ville många ålänningar återförenas med Sverige.

Nationernas förbund avgjorde frågan 1921: Åland skulle tillhöra Finland, men Finland måste garantera det svenska språket och kulturen. Beslutet omfattade även demilitarisering och neutralisering av öarna.^[2]

Åland fick självstyre enligt en lag från 1920. Den 9 juni 1922 samlades det nya parlamentet, då kallat Ålands landsting, för första gången. Dagen firas som Ålands självstyrelsedag.

Sedan 1988 utses landskapsregeringen enligt parlamentariska principer. Den måste ha lagtingets förtroende.

Val och rösträtt

Lagtinget har 30 ledamöter som väljs vart fjärde år i proportionella val med hemlig röstning. Alla som har fyllt 18 år och har åländsk hembygdsrätt får rösta och kan väljas in i lagtinget.

Roll och behörighet

Lagtinget är Ålands lagstiftande församling med ansvar för att stifta landskapslagar i frågor som hör till Ålands självstyrelse och besluta om landskapets budget.

Självstyrelselagen anger vilka områden som omfattas av självstyret. I övriga frågor gäller Finlands lag (rikslag). Lagstiftningsmakten är därmed delad mellan finska staten och landskapet Åland.

Självstyrelselagen kan ändras endast genom överensstämmande beslut i Finlands riksdag och Ålands lagting. Riksdagen behandlar ändringar enligt grundlagsordning, och lagtinget måste godkänna dem med två tredjedelars majoritet.

Den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft 1 januari 1993. Samtidigt bytte parlamentet namn från landsting till lagting för att undvika sammanblandning med de svenska landstingen (numera regionerna) och för att anknyta till Färöarnas lagting.

Lagstiftningsområden

Lagtinget har rätt att stifta lagar inom följande huvudområden:

• Utbildning, kultur och fornminnen
• Hälso- och sjukvård samt socialtjänst
• Näringsliv och arbetsmarknad
• Infrastruktur och transporter
• Kommunalförvaltning
• Polisväsen
• Post, radio och tv
• Miljöskydd

Lagar som stiftas av lagtinget gäller bara inom Åland och publiceras i Ålands författningssamling.

Lagstiftningsprocess

När lagtinget stiftar lagar följer processen i regel fem steg:

1. Initiativ: Ålands landskapsregering lägger vanligtvis fram förslag till lag, men även lagtingsledamöter kan väcka initiativ. I vissa fall skickas förslaget på remiss till berörda aktörer.
2. Utskott och plenum: Förslaget behandlas i utskott och därefter i lagtingets plenum. Ledamöterna kan föreslå ändringar och debattera innehållet.
3. Beslut: Lagtinget röstar om förslaget. Om det godkänns skickas lagen vidare till Finlands president för fastställelse.
4. Presidentens prövning: Presidenten begär i regel yttranden från Ålandsdelegationen och ibland från Högsta domstolen. Presidenten kan vägra fastställa lagen om den överskrider Ålands behörighet eller hotar Finlands säkerhet.
5. Publicering: Om presidenten fastställer lagen, eller inte ingriper inom föreskriven tid, publiceras den i Ålands författningssamling och träder i kraft.

Om lagtinget antar en finländsk rikslag genom hänvisning används ofta formen blankettlag.

Ekonomisk självstyrelse

Finska staten tar in skatter, tullar och avgifter på Åland på samma sätt som i övriga Finland. Eftersom landskapet har eget ansvar för flera områden får Åland varje år ett ekonomiskt anslag från staten.

Detta anslag motsvarar 0,45 procent av statens inkomster (exklusive lån) och kallas klumpsumman. Pengarna används för att finansiera verksamhet som hör till landskapets egen behörighet. Lagtinget beslutar själv hur medlen fördelas i landskapsbudgeten.

Finlands behörighet

Inom vissa områden har Åland inte egen lagstiftningsrätt. Där gäller Finlands lag fullt ut, till exempel:

• Utrikespolitik
• De flesta delar av civilrätten och straffrätten
• Domstolsväsendet
• Tull- och valutafrågor
• Statlig beskattning

För att Åland ska ha inflytande även i dessa frågor har landskapet en egen plats i Finlands riksdag. Ålands riksdagsledamot väljs enligt samma regler som övriga riksdagsledamöter, men från ett separat valdistrikt som omfattar hela Åland.

Mandatfördelning 1979–2023

Mandatfördelning i Ålands lagting efter valen 1979–2023^[3]

Parti	1979	1983	1987	1991	1995	1999	2003	2007	2011	2015	2019	2023
Liberalerna på Åland	9	9	8	7	8	9	7	10	6	7	6	9
Åländsk Center	14	11	9	10	9	9	7	8	7	7	9	7
Frisinnad Samverkan/Moderaterna på Åland	4	5	5	6	6	4	4	3	4	5	4	4
Ålands socialdemokrater	3	5	4	4	4	3	6	3	6	5	3	4
Obunden samling	0	0	2	3	3	4	3	4	4	3	4	5
Ålands framtid	0	0	0	0	0	0	2	2	3	2	1	0
Ålands framstegsgrupp	0	0	0	0	0	1	1	0	0	0	0	0
Gröna på Åland	0	0	2	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Åländsk Demokrati	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1	0
Hållbart initiativ	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2	1
Totalt	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30