Aleksandr Fridman

Aleksandr Aleksandrovitj Fridman (Александр Александрович Фридман), född 16 juni 1888 i Sankt Petersburg, död 16 september 1925 i Leningrad, var en rysk matematiker och kosmolog.

Aleksandr Fridman
Född	16 juni 1888[1] Sankt Petersburg[2]
Död	16 september 1925[2][1][3] (37 år) Sankt Petersburg[2]
Begravd	ortodoxa Smolenskkyrkogården[4] kartor
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen
Utbildad vid	Andra Sankt Petersburgsgymnasiet fakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet, 1910
Sysselsättning	Matematiker, meteorolog, fysiker, forskare[5]
Befattning
Professor (1918–1920) Prorektor (1919–1920) Dekanus (1919–1919) Chefredaktör, vetenskaplig tidskrift (1923–) Direktör (1925–)
Arbetsgivare	Sankt Petersburgs polytekniska universitet Phazotron Marinakademin Kuznetsov Sankts Petersburgs statliga transportuniversitet (1910–1913) Sankt Petersburgs gruvdriftsuniversitet (1910–1913) statliga universitetet i Perm (1918–1920) Sankt Petersburgs universitet (1920–1925)[6] Vasilovs statliga optiska institut (–) The Voeikov Main Geophysical Observatory (1920–1925)[6]
Noterbara verk	Friedmanns ekvationer och dynamisk meteorologi
Föräldrar	Aleksandr Fridman Ludmila Ignatievna Friedmann[7]
Utmärkelser
Sankt Georgsorden Guldsabel "för tapperhet" Sankt Vladimirs orden Georgskorset, fjärde klass Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen med svärd och band Leninpriset
Namnteckning
Redigera Wikidata

Fridman upptäckte 1922 lösningar till Albert Einsteins allmänna relativitetsteori som tillät ett expanderande universum, vilket bekräftades av Edwin Hubbles mätningar 1929 och numera ingår i Big Bang-teorin. Dessa lösningar upptäcktes senare oberoende av Georges Lemaître. Lösningarna sammanfattas i det som numera inom kosmologin kallas Friedmanns ekvationer. Vidare kallas den rumtid som tidigare kallades Robertson-Walker-metriken numera ofta Friedmann-Lemaître-Robertson-Walker-metriken.

Aleksandr Fridman levde största delen av sitt liv i Sankt Petersburg. Han tjänstgjorde i första världskriget för Ryssland. Han lärde också upp en annan känd fysiker – George Gamow. Fridman dog av tyfus, 37 år gammal.