Alfa Cygni-variabel

Alfa Cygni-variabel, (förkortning ACYG), är en variabel stjärna som visar icke-radiella pulseringar, vilket innebär att vissa delar av stjärnans yta kontraherar samtidigt som andra delar expanderar. Variabeltypen är superjättestjärnor av spektraltyperna B eller A. Variationer i magnitud i storleksordningen 0,1 enheter är förknippade med pulseringarna, som ofta verkar vara oregelbundna på grund av flera samtidiga pulseringsperioder. Pulseringarna har vanligtvis en period av flera dygn till flera veckor.

Alfa Cygni-variabel
Huvudtyp: Pulserande variabel Förkortning: ACYG Prototypstjärna: Deneb, eller Alfa Cygni Karaktäristika: Superjättar av spektraltyperna B eller A, med icke-radiella pulser och ljusvariationer i storleksordningen 0,1 magnituder[1] Antal: Variabeltypen separatredovisades inte i GCVS 2007[2]

Prototypen för dessa stjärnor, Deneb (Alfa Cygni), uppvisar fluktuationer i visuell magnitud mellan +1,21 och +1,29. Små variationer med liten amplitud har tidigare varit kända hos många superjättestjärnor, men var formellt inte varit grupperade i en egen klass förrän i den 4:e upplagan av General Catalog of Variable Stars publicerad 1985. Den använde akronymen ACYG för Alfa Cygni-variabla stjärnor.^[3] Många ljusstarka blå variabler (LBV) visar variation av Alfa Cygni-typen under sina lugna (heta) faser, men LBV-klassificeringen används vanligtvis i dessa fall.

Ett stort antal (32) upptäcktes av Christoffel Waelkens och hans kollegor vid analyser av Hipparcosdata i en studie 1998. ^[4]

Pulseringar

Pulseringarna hos Alfa Cygni-variabler är inte helt förstådda. De är inte begränsade till ett smalt intervall av temperatur och ljusstyrka på det sätt som de flesta pulserande stjärnorna är. Istället visar de flesta ljusa superjättarna av typ A och typ B, och eventuellt även stjärnor av typ O och typ F, någon typ av oförutsägbara småskaliga pulseringar.

Ickeadiabatiska radikala pulseringar är konstanta, men endast hos de mest lysande superjättarna. Pulseringar har också modellerats för mindre lysande superjättar med antagande om att de är reststjärnor med liten massa efter röda superjättestjärnor, men de flesta Alfa Cygni-variablerna verkar inte ha gått igenom det röda superjättestadiet. ^[5][6]

Pulseringarna är sannolikt startade av kappa-mekanism, orsakad av variationer i järntäthet, med speciella förhållanden som producerar de observerade korta perioderna för både radiella och icke-radiella pulseringar. Ickeadiabatiska g-lägen kan ge längre periodvariationer, men dessa har inte observerats i Alfa Cygni-variabler.^[7]

Lista över Alfa Cygni-variabler

I Vintergatan

Beteckning (namn)	Stjärnbild	Upptäckt	Maximum skenbar magnitud (mV)[8]	Minimum skenbar magnitud (mV)[8]	Period (dygn)	Spektralklass	Luminositet	Kommentar
CE Cam (HD 21389)	Giraffen	Percy & Welsh (1983)[9]	4m.54			A0Iab	63 000[10]
CS Cam	Giraffen	Rufener (1982)[11]	4m.259			B9Ia	75 900[12]
η CMa (Aludra)	Stora hunden	Kazarovets et al. (1999)[13]	2m.38	2m.48	4,70433	B5Ia	105 000[10]
ο2 CMa	Stora hunden	Waelkens et al. (1998)[4]	2m.98	3m.04	24,44	B3Ia	219 000[14]
κ Cas	Cassiopeja	Percy & Welsh (1983)[9]	4m.12	4m.21	2,64690	B1Ia	331 000[14]
6 Cas	Cassiopeia	Abt (1957)[15]	5m.34	5m.45	30	B2 Ia+	200 000[16]	Hyperjätte
ο2 Cen	Kentauren		5m.12	5m.22	46,3	A2Ia	136 000[17]
ν Cep	Cepheus	Percy & Welsh (1983)[9]	4m.25	4m.35		A2 Iab	254 000[10]
DL Cru	Södra korset	Waelkens et al. (1998)[4]	6m.24	6m.28	2,8778	B1.5Ia	242 000[18]
Deneb[6]	Svanen	Lee (1910)[19]	1m.21	1m.29		A2 Ia	196 000[20]	Prototyp-stjärna
σ Cyg	Svanen	Abt (1957)[15]	4m.19	4m.26	120,2	B9 Iab	39 000[21]
55 Cyg	Svanen	Hill et al. (1976)[22]	4m.81	4m.87		B2.5 Ia	~400 000[23]
3 Gem	Tvillingarna	Waelkens et al. (1998)[4]	5m.75		13,70	B3 Ia	200 000[24]
ρ Leo	Lejonet	Olsen (1974)[25]	3m.83	3m.9	3,4271	B1Iab	295 000[14]
β Ori (Rigel)[6]	Orion	Waelkens et al. (1998)[4]	0m.17	0m.22	2,0748	B8Ia	279 000[26] 218,000[27]	Ljusstarkaste stjärna i variabeltypen
ε Ori (Alnilam)	Orion	Cousins (1960)[28]	1m.64	1m.74	2,0748	B0.5Iabea	275 000[14] 537,000[29]
χ2 Ori	Orion	Waelkens et al. (1998)[4]	4m.68	4m.72	2,8682	B2Ia	446 000[14]
9 Per	Perseus	Abt (1957)[15]	5m.15	5m.25		A2 Ia	141 000[30]

I andra galaxer

Benämning (namn)	Galax	Upptäckt	Maximum Skenbar magnitud (mV)	Minimum Skenbar magnitud (mV)	Period (dygn)	Spektralklass	Luminositet	Kommentar
LHA 115-S 18[31]	Lilla magellanska molnet		13m.3		Complex	B[e]sg		Möjlig LBV
HDE 268835[31]	Stora magellanska molnet		10m.60	10m.68	>100	B8p
HD 37974[31]	Stora magellanska molnet		10m.92	11m.00	400	B0.5Ia+