Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Anne L'Huillier
fransk-svensk professor i fysik Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Anne Geneviève L'Huillier Wahlström (franskt uttal: [an lɥi.je]), född 16 augusti 1958[21] i Paris, är en fransk-svensk fysiker verksam vid Lunds universitet, där hon leder en attofysikgrupp. Hon tilldelades Nobelpriset i fysik 2023 tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Krausz "för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.[22]
Remove ads
Biografi
Sammanfatta
Perspektiv
Anne L'Huillier började sin universitetskarriär på École normale supérieure(fr) i Fontenay-aux-Roses i Frankrike 1977,[23] där hon tog examen i teoretisk fysik och matematik 1979.[24] 1980 bytte hon inriktning till experimentell fysik då hon började forska inom höghastighetslasrar på CEA (Commissariat à l’Energie Atomique) i Saclay,[23] och disputerade 1986 med sin avhandling "Multielectron multiphoton ionization" vid Université Pierre-et-Marie-Curie.[24] 1986 fick hon en permanent tjänst på CEA, och samma år gjorde hon postdoktorala forskningar på Chalmers tekniska högskola.[25]
Från 1987 och framåt började hon forska på de effekter som sker när ultrakorta laserpulser interagerar med gaser, bland annat deltog hon i ett experiment där forskarna för första gången upptäckte högharmonisk generering med ett pikosekunders lasersystem. På initiativ av Claes-Göran Wahlström kom hon med sin forskningsbakgrund till Lunds universitet 1992 för att arbeta med institutionens nya femtosekunders lasersystem.[26][25] 1994 flyttade hon permanent till Lund, där hon blev lektor 1995 och professor 1997.[25] Runt år 2000 började hon forska på attosekunders lasersystem, vilket bland annat kunde användas för att studera elektroners rörelser i realtid och kemiska reaktioner på atomnivå.[27] 2003 kunde hennes forskargrupp slå världsrekord med den minsta laserpulsen någonsin på 170 attosekunder.[28]
Hon invaldes 2004 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien[29] och blev 2012 ordinarie ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning VII.[30] Hon var ledamot av Nobelkommittén för fysik mellan 2007 och 2015.[24] 2013 blev hon tilldelad Zeisska stiftelsens forskarpris för sitt arbete inom högharmonisk generering.[27]
L'Huillier är gift med Claes-Göran Wahlström, även han professor i fysik. De forskade tillsammans under många år. Paret har två söner.[26]
Remove ads
Utmärkelser
Svenska utmärkelser
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (KmstkNO), 21 mars 2024.[31]
Utländsk ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien, 2004[29]
Ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012[30]
Zeisska stiftelsens forskarpris, 2013[27]
Lunds universitets guldmedalj, 2023 (överlämnad 2024)[32]
Nobelpriset i fysik, 2023[22]
Hedersmedlem av Teknologkåren vid LTH, 2024[33]
Utländska utmärkelser
Riddare av Franska Hederslegionen, 2022[34]
Wolfpriset i fysik, 2022[35]
Remove ads
Källor
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads