Från Wikipedia, den fria encyklopedin
En dators datorarkitektur beskriver hur en CPU (datorns centralprocessor) och andra centrala delar av datorn är uppbyggda. Olika typer av processorer använder olika datorarkitekturer. Begreppet arkitektur för en processor kan liknas vid arkitektur för en stad, beskrivande hur breda gatorna skall vara, var husen skall stå, hur de ser ut, hur parkeringarna skall vara organiserade m.m. Maskinkod är i allmänhet kompilerad för en viss arkitektur.
En datorarkitektur kan delas upp i följande tre kategorier, som behandlar hur data och instruktioner hämtas in till processorn.
Datorarkitekturer definieras även efter hur breda ord de förmår hantera (i ett steg). Att en processor har en 16-bitars-ordlängd innebär att alla databussar i och runt den är 16 bitar breda. Många processorer har olika ordbredd i olika bussar, varvid termen inte är entydig.
Andra ordlängder som använts i populära datorarkitekturer är 18 och 36 bitar (versioner av DEC PDP-serien bl.a.); även till exempel 12, 20, 22, 26, 27, 40, 48, 50, och 60 bitar har förekommit genom åren.[1]
Datorarkitekturer kan även delas in i hur komplexa arkitekturer de har.
Numeriska data som skall behandlas av enskilda instruktioner kan vara ordnade på olika sätt. Den viktigaste skillnaden är byteordningen på heltal (vilka inbegriper till exempel instruktionsadresserna).
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.