Dion Chrysostomos

För kyrkofadern, se Johannes Chrysostomos. För andra med samma namn, se Dio (olika betydelser)

Dion Chrysostomos (latin: Dio Cocceianus Chrysostomus), även känd som Dio från Prusa, född mellan 40 och 50, död omkring 120 e.Kr, var en grekisk talare och filosof verksam i romarriket.

Dion Chrysostomos föddes till en välbärgad familj i Prusa i Bithynien i Mindre Asien, och flyttade till Rom omkring år 60. Där umgicks han med sin tids framstående, men 82 gick han i exil efter att en vän till honom avrättats för högförräderi av kejsar Domitianus. Under exilen vandrade han runt i romarriket och predikade stoisk-kynisk filosofi^[1], samtidigt som han försörjde sig på kroppsarbete. Under denna tid skrev han också en bok om geterna^[2]. Han återvände från landsflykten efter Domitianus död år 96, och han blev mycket uppskattad för sina skrifter och tal på modifierad attiska, bland annat av kejsar Trajanus^[1]. Hans stil beskrevs som både tydlig och uttrycksfull, och Filostratos jämförde den med Platons och Demosthenes.^[2] Cirka 80 av hans skrifter har bevarats, och dessa visar på ett intresse för hans medmänniskor, även fattiga och kvinnor^[1]. Han kände både Apollonios från Tyana och dennes rival Eufrates^[2], och Favorinus var hans lärjunge^[3]. Han fick tillnamnet Chrysostomos ("Guldmun") efter sin död^[1].