Emil Strömberg

Emil Karl Strömberg, född 31 december 1853 i Stockholm, död där 7 februari 1910, var en svensk operettskådespelare.

Emil Strömberg
Emil Strömberg som Jonathan Tipp och Emma Meissner som Molly i operetten Stackars Jonathan, Vasateatern 1902.
Född	Emil Karl Strömberg 31 december 1853 Stockholm,
Död	7 februari 1910 (56 år) Stockholm,
Aktiva år	1873–1910
Maka	Hulda Nordin (1900–1903; skilda) Anna Lauritz (1907–1910; hans död)

Biografi

Strömberg var från 1873 fäst vid olika landsortssällskap, 1881–1884 vid Mindre teatern och 1885–1889 vid Södra Teatern i Stockholm, direktör (jämte August Warberg) för Vasateatern 1889–1893, anställd vid Albert Ranfts teatrar 1896–1902 och från 1909, sedan han under mellantiden fört eget sällskap och gästspelat.

Strömberg roade publiken omåttligt med sin befängt överdådiga på samma gång som kyliga och något fräna komik, påspädd med improviserade lustigheter. Hans glansroller var Jonathan Tipp i Stackars Jonathan och Menelaus i Sköna Helena. Han uppträdde även i lustspel.

Strömberg var gift 1900–1903 med operasångerskan Hulda Nordin,^[1] och från 1907 till sin död med Anna Lauritz.^[2]

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1881	Speditenqvist	Under förmälningshögtidligheterna Frans Hedberg		Mindre teatern[3]
	Joseph, en guide	Pariserliv Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Mindre teatern[4]
	Domino, en rövare	Frihetsbröderna Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Mindre teatern[5]
1882	Möller, konditor	Gipsfiguren Th Taube		Mindre teatern[6]
	Caderousse	Greven av Monte Christo Alexandre Dumas den äldre		Mindre teatern[7]
	Knäcksell, förste kypare	Positivhataren August Blanche		Mindre teatern[8]
	Sopracapo	Carbonanerna Carl Zeller och Moritz West		Mindre teatern[9]

Regi

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1909	Ett revolutionsbröllop Revolutionsbryllup	Sophus Michaëlis	Folkteatern, Lorensberg[10]