Enontekis

Enontekis (finska: Enontekiö, nordsamiska: Eanodat, enaresamiska: Iänudâh) är en kommun i Lappland i Finland. Kommunen gränsar i väster till Kiruna kommun i Sverige, i norr till Storfjords, Kåfjords och Nordreisa kommuner i Norge, i öster till Kautokeino kommun i Norge och Enare kommun i Finland samt i söder till de finländska kommunerna Muonio och Kittilä. Enontekis har 1 789 invånare (2021) och har en yta på 8 391,35 kvadratkilometer.

Enontekis Enontekiö Eanodat
Kommun
Enontekis kommunvapen
Land	Finland
Landskap	Lappland
Admin. centrum	Hetta
Area	8 391,35 km² (2016-01-01)[1]
- land	7 950,4 km²
- vatten	440,95 km²
Folkmängd	1 789 (2021-12-31)[2]
- män	955 (2020-12-31)[2]
- kvinnor	853 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet	0,23 invånare/km²[2][1]
Kommunkod	047
Geonames	660230
Språk (2021-12-31)[3] - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga:	86,4 % 0,8 % 10,1 % 2,1 %
Administrativa data
- Landskapsförb.	Lapplands förbund
- Regioncentrum	Tunturi-Lappi
- Skattebyrå	Nordvästra Lapplands skattebyrå
- Välfärdsområde	Lapplands välfärdsområde
- Försäkringskrets	Norra Finland
- Nödcentral	Lappland
- Räddningsverk	Lappland
Läge	68°23′05″N 23°38′20″Ö
Enontekis läge Enontekis läge
Webbplats: www.enontekio.fi

Enontekis omfattar den Lapska armen (även kallad Finska armen) i landets nordvästra hörn. Finlands högsta punkt ligger i norra Enontekis på Haldefjäll. Centralort i kommunen är Enontekis kyrkoby (Hetta) som också utgör kommunens enda tätort. Den 31 december 2015 hade Enontekis kyrkoby 553 invånare och Enontekis kommun hade då en tätortsgrad på 39,3 %.^[4][5]

Enontekis ingår i samernas hembygdsområde, varför nordsamiska är ett officiellt språk i kommunen. Finska är majoritetsspråk medan nordsamiska talas av cirka tio procent av kommunens invånare.^[3]

Historia

Enontekis bröts ut ur Övertorneå socken 1602 i samband med att en kyrk- och marknadsplats anlades i Markkina på den norra sidan av Könkämäälven strax väster om Karesuando.^[6]

Från Enontekis avskildes sedan Jukkasjärvi socken (först kallat Simojärvi) 1606 samt Utsjoki och Kautokeino kommuner 1673. (Kautokeino ligger numera i Norge, men fram till Strömstadstraktaten 1751 var ingen gräns dragen, och både Sverige och Danmark-Norge gjorde anspråk på området).

Genom freden i Fredrikshamn 1809 kom Enontekis att delas i nordväst-sydostlig riktning längs med Könkämäälven och Muonioälven. Återstoden av Enontekis socken på den finländska sidan behöll sitt namn och fick samma gränser som den nuvarande kommunen. Finländska Enontekis församling bildades 1812 som kapellförsamling (kapellet beläget i Palojoensuu) under Muonio församling och blev självständig församling och eget pastorat 1916.^[7] Den svenska delen bildade en ny socken, som kallades ömsom Enontekis, ömsom Karesuando. Det senare namnet fastställdes 1907. Karesuando landskommun upphörde 1971.

På den finska sidan tillkom 1865 ett kapell i Hetta som sedermera blev huvudort i Enontekis. Nuvarande kyrka byggdes 1952.

Ett område med 28 invånare överfördes 1 januari 1974 från Enontekis kommun till Muonio kommun .^[8]

Geografi

Klimat

Inlandsklimat råder i trakten. Årsmedeltemperaturen i trakten är −4 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 14 °C, och den kallaste är december, med −16 °C.^[9]

Byar

Kommunskylt vid Kilpisjärvi, vid infarten till kommunen på E8 från Norge över gränsen till Finland. Den övre skylten är tvåspråkig, med finsk text överst och nordsamisk text underst för det finländska Lappland.

• Hetta
• Iitto
• Jatuni
• Karesuvanto
• Kalmakaltio
• Kelottijärvi, se Kelottijärvi
• Ketomella
• Kilpisjärvi
• Kultima
• Kuttanen
• Kyrö
• Leppäjärvi
• Markkina
• Maunu, se Maunu, Sverige
• Muotkajärvi
• Nartteli
• Nunnanen
• Näkkälä
• Palojoensuu
• Palojärvi, Finland, se Palojärvi
• Peltovuoma
• Beattet/Pättikkä (ort i Enontekis, Finland), se Pättikkä (Beattetguoika/Pättikkäkoski)
• Raittijärvi, se Raittijärvi
• Ropinsalmi
• Suonttajärvi, se Suonttajärvi
• Vuontisjärvi, se Vuontisjärvi och Vuontisjärvi
• Vähäniva, se Vähäniva

Politik

Mandatfördelning i Enontekis kommun, valen 1964–2021

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.^[10]

Valår	VF	SDP	GRÖN	ÖVR	SAF	C	LFP	KD	SAML	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1964	2			15						2 15	17	74,3
1968				4	4	9				4 4 9	17	79,4
1972	2			1	1	11	2			2 1 1 11 2	17	77,2
1976	2	1		2		11	2		3	2 1 2 11 2 3	21	82,6
1980	1	1		2		13	1		3	1 1 2 13 1 3	21	81,2	17 4
1984	1	1		2		12			5	1 1 2 12 5	21	83,0	16 5
1988		2		3		12			4	2 3 12 4	21	79,8	15 6
1992	1	1		3		13			3	1 1 3 13 3	21	79,6	14 7
1996	1	1		3		16				1 1 3 16	21	73,1	15 6
2000		1	1	2		13		2	2	1 1 2 13 2 2	21	72,9	20
2004		2		3		13		1	2	2 3 13 1 2	21	73,2	13 8
2008		2	1	2		10			2	2 1 2 10 2	17	71,0	8 9
2012			2	3		9		1	2	2 3 9 1 2	17	71,8	7 10
2017			1	2		9		1	4	1 2 9 1 4	17	64,4	8 9
2021			2	7	1	3		1	3	2 7 1 3 1 3	17	67,9	8 9
Kolumnen övriga representerar: För valet 1964 Icke-socialistiska partier och grupper. För valen 1968-1972 Övriga icke-socialistiska partier och grupper. För valet 1976 Johti Sabmelazzat r.y:n yhteislista. För valen 1984-1988 Johti Sabmelazzat ry:n yhteislista. För valet 1992 Johtti Sápmelaččat ry:n yhteislista. För valet 1996 Johtti Sapmelaccat ry:n yhteislista. För valet 2000 Johtti Sápmelaccat rs:n yhteislista. För valen 2004-2017 Johtti Sapmelaccat rs:n yhteislista. För valet 2021 Yhteislista Enontekiöläisten ääni (5) och Johtti Sápmelaccat rs:n yhteislista (2).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Valresultat i kommunalvalet 2017

Parti		Röstfördelning				Mandatfördelning
		Antal	Andel %	Antal +−	Andel % +−	Antal	+−
	Centern i Finland	516	49,0	−45	−0,3	9	0
	Samlingspartiet	203	19,3	+42	+5,0	4	+2
	Johtti Sápmelaccat rs:n yhteislista	166	15,8	−34	−1,8	2	−1
	Gröna förbundet	93	8,8	−23	−1,4	1	−1
	Kristdemokraterna i Finland	75	7,1	+19	+2,2	1	0
	Finlands Socialdemokratiska Parti*	0	0	−22	−1,9	0	0
	Svenska folkpartiet i Finland*	0	0	−20	−1,8	0	0
Giltiga röster totalt		1 053	100,0	—	—	17	—
Ogiltiga röster		9	0,9	—	—
Valdeltagande		1 062	66,4	—	−5,4
Röstberättigade		1 599	—	—	—

Källa:^[11]

Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet. I valet ställde Samlingspartiet och Kristdemokraterna upp i ett valförbund.^[12]

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Enontekis kommun 1880–2020[13][14]
År			Folkmängd
1880			644
1890			767
1900			953
1910			942
1920			1 055
1930			1 182
1940			1 543
1950			2 033
1960			2 340
1970			2 336
1975			2 285
1980			2 286
1985			2 419
1990			2 472
1995			2 413
2000			2 145
2005			2 000
2010			1 876
2015			1 861
2020			1 808
Anm: För tidsserien 1975–2020 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[15][3]

Språk Talare 2022-12-31 Antal Andel (%) Hela befolkningen 1 811 100,0 Inhemska språk totalt 1 751 96,7 Finska 1 554 85,8 Samiska 182 10,0 Svenska 15 0,8 Främmande språk totalt 60 3,3 Engelska 11 0,6 Språk med färre än 10 talare 49 2,7

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.   Finska (85,8 %)   Svenska (0,8 %)   Samiska (10,0 %)   Främmande språk (3,4 %)

Sevärdheter

Treriksröset.

• fästningsområdet i Järämä
• hembygdsmuseet i Enontekis
• kyrkan i Enontekis
• Muotkatakka, den högsta punkten på finska vägnätet, 565 m ö.h.
• Jyppyrä utsiktsplats i Hetta
• fjället Saana
• Halditjocko (Halde fjäll)
• ödemarkerna i Lapska armen
• Pallas-Yllästunturi nationalpark
• Treriksröset

Se även

• Karesuando socken