Fytoplankton

Fytoplankton kallas även växtplankton eller planktonalger^[1] och är plankton som använder fotosyntes.^[2] Fytoplankton står för hälften av världens fotosyntetiska aktivitet^[3] och äts bland annat av zooplankton. Fytoplankton flyter fritt i de övre vattenlagren i hav och sjöar.^[1]Fytoplankton är ofta basen i näringskedjan i både salt- och sötvatten.^[4]

Fytoplanktonblomning i Östersjön (3 juli 2001).

Fytoplankton omsätter närsalter som kväve-, fosfor- och kiselföreningar.^[2]

Fytoplankton kan till exempel vara cyanobakterier, kiselalger eller flagellater som dinoflagellater.^[2][5] Den största enskilda gruppen av fytoplankton är kiselalgerna.^[3]

Vissa fytoplankton kan bilda gifter, varav vissa är skadliga även i låga koncentrationer. Olika kiselalger tillhörande släktet Pseudo-nitzschia bildar giftet domsyra som kan föras över till människan genom konsumtion av fisk och skaldjur.^[5]

Stora ansamlingar av mikroskopiska planktonalger kallas aggregat.^[6]

• 
  Fytoplankton
• 
  Förstoring av kiselalgen Attheya longicornis från Barents hav.
• 
  Pediastrum, sjöplankton från Polen.
• 
  Emiliania huxleyi, bild framtagen genom elektronmikroskop.