Göran Josuæ Adelcrantz

Göran Josuæ Adelcrantz, före adlandet Törnquist, född 15 november 1668 i Stockholm, död 26 februari 1739, var en svensk arkitekt.

Göran Josuæ Adelcrantz
Född	15 november 1668[1] Stockholm
Död	26 februari 1739[1] (70 år)
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[1]
Sysselsättning	Arkitekt[1]
Noterbara verk	Finska kyrkan
Barn	Carl Fredrik Adelcrantz (f. 1716)[2] Emanuel Adelcrantz (f. 1721)
Redigera Wikidata

Biografi

Göran Josuæ Adelcrantz var son till kammarskrivaren i Räkningskammaren Josua Törnqvist och Cecilia Andera. Han framträdde i sin ungdom som dramaturg tillsammans med några andra uppsalastudenter på den så kallade Lejonkulan vid Stockholms slott.^[3] Teatertruppen, Dän Swänska Theatren, är känd för sin pionjärroll som Sveriges första inhemska svenskspråkiga offentliga teater, och han tycks ha varit känd för sin Harlekingestaltning.^[4]

Sina studier i byggnadskonst genomgick han hos Nicodemus Tessin d. y. Under åren 1704–07 gjorde Adelcrantz flera resor till Tyskland, Frankrike och Italien i syfte att studera arkitekturen där. Han blev sedan utnämnd till hovarkitekt och anställdes som biträde åt Tessin vid uppförandet av det nya slottet i Stockholm. Han adlades 1712 och utnämndes 1715 till slotts- och stadsarkitekt, men avskedades av regeringen 1727 av politiska skäl. Han utövade därefter enskild arkitektverksamhet i Stockholm.

Bland Adelcrantz viktigare verk, vilka bevarats till i dag, kan nämnas återuppbyggnaden av Katarina kyrka och fullbordandet av Hedvig Eleonora kyrka, båda i Stockholm samt Danvikens hospitals huvudbyggnad, ursprungligen i Stockholms stad, numera i Nacka kommun.

Han gifte sig 1711 med Anna Maria Köhnman. Adelcrantz var far till arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz och vice presidenten i Göta hovrätt Emanuel Adelcrantz (1721–88). Den förre sonen slöt ätten 1796.