HTML5
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
HTML5[1] är den senaste standarden för märkspråken HTML och XHTML. Denna version fastställdes som slutgiltig och rekommenderad av organisationen World Wide Web Consortium (W3C) den 28 oktober 2014[2]. Standarden påbörjades av Web Hypertext Application Technology Working Group (WHATWG) och är den femte revisionen av HTML.
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2019-01) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
HTML5
| Tillkomst | 28 oktober 2014 | |
|---|---|---|
| Förlaga | • IBM Generalized Markup Language • SGML | |
| Serie | HTML | |
| Upplaga eller översättning av | HTML | |
| Utvecklare | World Wide Web Consortium | |
| Utgivningsdatum | 28 oktober 2014 | |
| Officiell webbplats | html.spec.whatwg.org/multipage | |
| Medietyp | text/html | |
| Standardiseringsorgan | World Wide Web Consortium | |
| Filändelse | html, htm | |
Ledande principer för utvecklingen är bakåtkompatibilitet med existerande HTML, tydligare beskrivningar av hur webbläsare skall tolka och rendera koden och utvidgad funktionalitet. HTML5 inkluderar tekniker för ljud, video, grafik och webbapplikationer, såväl som text och bild.
Historik och målsättningar
Sammanfatta
Perspektiv
Den föregående versionen av HTML (4.01) stadfästes 1998, och är egentligen bara en buggfix av version 4.0 från 1997. Från W3C var tanken att HTML skulle ersättas av XHTML. XHTML 1.0 innehåller dock inga utvidgningar eller ändringar av tillgängliga element och attribut, så i praktiken är syntaxen oförändrad sedan 1997. En viss utvidgning av syntaxen kom i och med elementen för ruby i XHTML 1.1 i maj 2001, men stödet för XHTML 1.1 i webbläsarna förblev obefintligt. Därefter var tanken att XHTML 2.0 skulle ersätta dagens HTML och XHTML.
Ett antal problem sågs av de webbutvecklare och webbläsartillverkare som tog initiativet till HTML5:
- XHTML 2 är inte bakåtkompatibelt med tidigare versioner. Element och attribut från dagens HTML är delvis borttagna eller har fått förändrad innebörd.
- XHTML 2 ansågs oerhört svårt att implementera i webbläsarna.
- XHTML 2.0 ansågs endast tillgodose webben som renodlade dokument. Höggradigt interaktiva och mediarika webbplatser saknas det funktionalitet för.
- HTML, snarare än XHTML, förblev de facto-standard för webbplatser. Även de sidor som har en XHTML-doctype skickas oftast som
text/htmloch är därför i praktiken vanlig HTML. De flesta sådana sidor är dessutom inte välformade, vilket gör att de inte kan tolkas av en äkta XML- eller XHTML-tolk.[3] - Både dagens standarder och XHTML 2 ansågs underspecificerade. Samma kod kan ge olika resultat inte bara grafiskt, utan den kan resultera i skillnader i webbläsarna dokumentsobjektmodell (DOM), vilket i sin tur påtagligt försvårar förutsättningarna för utvecklare av skript.
Målsättningarna är därför till stor del formulerade ur dessa problembeskrivningar:
- Att skapa en utvidgning av de tillgängliga element och attribut som kan användas, för att berika de semantiska möjligheterna och möjliggöra webbapplikationer.
- Att göra detta genom en inkrementell påbyggnad av dagens standarder.
- Att tillgodose två möjliga serialiseringar: HTML och XHTML. Skillnaden dessa emellan klargörs till att handla om MIME-deklaration. Möjligheten att sända XHTML som HTML bortdefinieras. Ur webbläsarens perspektiv är det HTML.
- Att leta efter och tillvarata de facto-utvidgningar av dagens standarder och vanligt förekommande designmönster.
- Att understödja ”best practice” tillvägagångssätt för webbutvecklarna, samtidigt som man specificerar hur webbläsarna skall hantera uselt skriven HTML-kod. För utvecklarna skärper man kraven jämfört med HTML 4.01, medan man specificerar i detalj hur webbläsarna skall skapa sin interna DOM, även från grötig kod.
Märkspråk
Med HTML5 introduceras ett antal nya element och attribut, som inte funnits med i tidigare standarder. Några av dessa syftar till att ge en semantisk betydelse åt ett flertal användningar av de mer generiska <div>- och <span>-elementen. Exempel på sådana element är <nav> för webbsidans navigationsmenyer, <article> och <section> för innehåll av olika betydelse, samt <header> (som inte ska förväxlas med <head>) och <footer> för webbsidans sidhuvud och sidfot.[4] Samma sak gäller för <object>, som nu istället ersätts av <video> och <audio>. Vidare har man valt att stryka element som har ett rent presentationsmässigt syfte, så som <font> och <center>, vars effekt istället ska erhållas via CSS.
Referenser
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.