Hugo Capet

Hugo Capet (fr. Hugues Capet), född cirka 940 troligen i Dourdan i Essonne, död 24 oktober 996 troligen i Les Juifs nära Prasville i Eure-et-Loir, var kung av Frankrike 987–996. Han var den äldste sonen till Hugo den store och Hedvig av Sachsen.^[3] Släktnamnet "Capet" kom av att Hugo, i egenskap av abbot för klostren Saint-Martin de Tours och Saint-Germain-des-Prés, bar en kort rock, som kallas för Cappa.

Hugo Capet
Född	Ca 940 Troligen Dourdan, Essonne, Frankrike
Död	24 oktober 996 (omkring 56 år) Troligen Les Juifs nära Prasville, Eure-et-Loir, Frankrike
Begravd	Klosterkyrkan Saint-Denis
Sysselsättning	Kunglig
Befattning
Frankernas kung (987–996)
Maka	Adelheid av Akvitanien (g. 969–, cirka)[1][2]
Barn	Gisèle de France Hedwig av Frankrike, grevinne av Mons (f. 970) Robert II av Frankrike (f. 972)[1]
Föräldrar	Hugo den vite Hedvig av Sachsen
Släktingar	Beatrice av Frankrike (syskon) Emma av Paris (syskon)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Hugo Capet på ett sentida fantasiporträtt.

Mynt slaget av Hugo Capet.

Biografi

Hugo föddes i en mäktig, adlig familj varav två medlemmar redan innehaft den franska tronen under 800–900-talen. Han vill egentligen bli lekmanna-abbot och hade 980 förberett flyttningen av helgonet Saint Valérys reliker till katedralen i Amiens. Han ärvde sin fars land och blev sin tids mäktigaste adelsman.

Mellan 978 och 986 lyckades Hugo upprätthålla sin dominerande maktställning gentemot den svage karolingiske kungen Lothar genom allianser med de tyska kejsarna Otto II och Otto III och med biskop Adalbero av Reims. Redan 985 regerade Hugo riket som om han vore kung. Lothar och hans son dog 987 och ärkebiskopen i Reims övertygade en grupp adelsmän att välja Hugo Capet som ny kung. Han kröntes 3 juli 987 i Noyon, Picardie och blev stamfader för den capetingiska ätten.

Hugo Capet ägde några mindre egendomar i närheten av Chartres och Anjou och mellan Paris och Orléans behärskade han städer och gods på omkring 1 000 km². Hans makt inskränkte sig till detta område och om han vågade sig utanför det riskerade han att bli tagen till fånga och till och med mördad. En komplott att röva bort Hugo för Otto III:s räkning anstiftades faktiskt av biskopen i Laon och Odo av Blois 993.

Visserligen misslyckades denna sammansvärjning men blott det faktum att ingen straffades för den visar hur begränsad Hugos maktställning var. I Frankrike utanför denna kronodomän fanns lika många lagar som det fanns förläningar. Sannolikt fanns det omkring 150 olika valutor och åtminstone ett dussin språk. Att förena detta till ett sammanhängande rike innebar en riskfylld maktkamp mellan den franska kronan och landets feodalherrar, i synnerhet de i Seine- och Loiredalen och den arbetsuppgiften blev Hugo Capets livsgärning.

Tillsättningen och därefter avsättningen av Arnulf (han "valde fel kung" vid Hugos makttillträde, för vilket han fängslades) till ärkebiskop i Reims ledde till en konflikt, mellan å ena sidan kungen och biskoparna och å andra påven Johannes XV, som kvarstod vid Hugos död 996.

Hugo Capet är begravd i Saint-Denis-basilikan i Paris men hans kista försvann under den franska revolutionen.

Familj

Gift 968 med Adelheid av Akvitanien (ca 950–1004).

Barn

1. Avoise (972–1013), oftare kallad Hedwige, gift med Rainer IV av Hainault.
2. Robert II av Frankrike, född 27 mars 972, död 20 juli 1031.
3. Alice (974–1079)
4. Gilette
5. Gisela (978–1002)

Anfäder

Robert den starke

Robert I av Frankrike

Adelheid av Tours

Hugo av Frankrike

Heribert I av Vermandois

Beatrice av Vermandois

Berta

Hugo Capet

Otto I av Sachsen

Henrik I av Sachsen

Hedvig av Babenberg

Hedvig av Sachsen

Thiadrich av Ringelheim

Matilda av Ringelheim

Reinhild