James Tobin

James Tobin, född 5 mars 1918 i Champaign i Illinois, död 11 mars 2002 i New Haven i Connecticut, var en amerikansk nationalekonom och professor vid Yale University i USA, som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1981.^[17][18] Han har bland annat blivit känd för begreppen Tobinskatt och Tobins q.

James Tobin
Född	5 mars 1918[1][2][3] Champaign, USA
Död	11 mars 2002[1][2][3] (84 år) New Haven[4][5][6], USA
Medborgare i	USA[7][8]
Utbildad vid	Harvard University, filosofie doktor, 1947[9][10] University Laboratory High School University of Illinois at Urbana-Champaign
Sysselsättning	Nationalekonom, professor[11][12][13], statistiker, militär
Befattning
Ordförande (1971–1972)
Arbetsgivare	Yale University
Barn	Christina Tobin (f. 1981)
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1952)[14] John Bates Clark-medaljen (1955) Fellow of the American Statistical Association (1958)[15] Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1981)[16] Adam Smith Award (1990) National Book Critics Circle Award för biografi (1997) Hedersdoktor vid nya universitetet i Lissabon Heliga skattens orden Sterling Professor Distinguished Fellow of the American Economic Association Harvard Centennialmedaljen Fisher-Schultz Lecture
Redigera Wikidata

Biografi

Tobin studerade vid Harvard University där han tog bachelorexamen (B.A.) 1939 och doktorsexamen (Ph.D.) 1947.^[18] 1941–1942 arbetade han som ekonom vid Office of Price Administration i Washington. Under andra världskriget tjänstgjorde han i USA:s flotta som inkallad reservofficer och var slutligen sekond på jagaren USS Kearney (DD-432), som var av Gleaves-klass.

Han var direktör för Cowlesstiftelsen för ekonomiforskning från 1955 till 1961 och åter från 1964 till 1965.^[18] 1950 blev han anställd vid Yale University, där han 1957 blev innehavare av Sterling-professuren i nationalekonomi.

Tobin var rådgivare till den demokratiske presidentkandidaten George McGovern i 1972 års val.^[18] McGovern räknades till Demokratiska partiets vänsterflygel och förlorade stort mot sittande presidenten Richard Nixon.

Han har även utvecklat ett förslag om medborgarlön.^{[källa behövs]}

Insatser inom nationalekonomi

Tobin räknas av många som den mest framstående amerikanska keynesianska ekonomen.^[18] Han hävdade att penningpolitik enbart är effektiv inom ett område, kapitalinvesteringar, eftersom räntenivån är en viktig faktor för kapitalinvesteringar även om det inte är den enda faktorn.

Han införde måttet Tobins q som är kvoten mellan en tillgångs marknadsvärde och kostnaden för att ersätta tillgången. Om en tillgång har ett q-värde större än ett är en nyinvestering i liknande tillgångar lönsam.^[18]

För sina insatser inom nationalekonomin belönades Tobin med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1981 med motiveringen "för hans analys av finansiella marknader och dessas samband med utgiftsbeslut och därmed sysselsättning, produktion och prisutveckling".^[19]

Tobinskatten

Huvudartikel: Tobinskatt

Tobin publicerade sin idé om Tobinskatt första gången 1978 i Eastern Economic Journal. Han talade redan om den i en föreläsning vid Princeton 1972 och publicerade den som The New Economics One Decade Older men då var det nästan ingen som brydde sig om den. Efter publiceringen 1978 var det fler som lyssnade och diskuterade den, men den blev mer ett inlägg i debatten än ett förslag som verkligen övervägdes.

Idén om en Tobinskatt är populär bland antiglobaliseringsrörelsen med Attac som en av de främsta förespråkarna.

Bibliografi

• Tobinskatten, James Tobin m.fl., 2001, Tankesmedjan Agora.