Janafloden

Janafloden (ryska: Я́на, Jana) är en flod i nordöstra Sibirien och mynnar ut i Laptevhavet vid Norra ishavet.

För floden i Magadan oblast som mynnar ut i Ochotska havet, se Jana (Magadan).

Janafloden
Flod
Land	Ryssland
Världsdel	Asien
Källa	Verchojanskbergen
Mynning	Janskijviken, Laptevhavet
Längd	872 km
Flodbäcken	224 000 km²
Vattenföring
- medel	800 m³/s
Geonames	8581625

Geografi

Janafloden börjar mellan Verchojanskbergen och Tjerskijbergen nära staden Verchojansk där källfloderna Dulgalatj och Sartang flyter ihop. Därefter rinner den österut för att sedan vända norrut förbi Ust-Kujga och vidare mot Janskij Zaliv (Janskijviken).

Vattendraget är ca 872 km långt (1 492 km inklusive källfloderna) och mynnar ut i Laptevhavet vid orten Ujodej.

Förvaltningsmässigt ligger floden i den ryska delrepubliken Sacha i ecoregionen (naturreservatet) Kytalyk våtmarksreservat.^[1][2]

Historia

I mitten på 1600-talet arbetade ryske upptäcktsresande Semjon Dezjnjov i området kring floden.

Åren 1892 - 1894 genomförde balttyske upptäcktsresande Eduard Toll på uppdrag av Rysslands Vetenskapsakademi geologiska undersökningar i flodens deltaområde.

1996 etablerades naturskyddsområdet Kytalyk våtmarksreservat där floden ingår.^[1][2]

2004 hittade ryska arkeologer ca 30 000 år gamla artefakter och lämningar i deltaområdet vilket gör området till den tidigaste bebodda platsen i Arktis.^[3]