Juliska alperna

Juliska alperna (även Julianska alperna) (slovenska: Julijske Alpe, italienska: Alpi Giulie) är en bergskedja i Östalperna, en del av Alperna som även bland annat inkluderar Dolomiterna.^[1][2] Juliska alperna sträcker sig från nordöstra Italien till Slovenien, där de höjer sig till 2 864 meters höjd vid berget Triglav i Slovenien.^[1] En stor del av de juliska alperna ingår i Triglavs nationalpark.^[3]

Juliska alperna
Bergskedja
Vy från Mangart (2679 m) över östra Julianska Alperna i Slovenien.
Länder	Slovenien, Italien
Del av	Södra kalkalperna
Högsta punkt	Triglav
- höjdläge	2 864 m ö.h.
- koordinater	46°23′N 13°50′Ö
Geonames	3198561

Juliska alperna är huvudsakligen av kalksten.^[1]

Bergskedjan har fått sitt namn från Julius Caesar, som grundade municipiet Forum Iulii, nuvarande Cividale del Friuli, vid alpernas fot. Bergskedjan har i sin tur givit namn till området Juliska Venedig (Venezia Giulia).

Toppar

Jôf di Montasio/Montaž från Cima di Terrarossa.

Några av bergskedjans toppar är:

• Triglav, 2 864 m
• Jôf di Montasio/Montaž; 2 754 m
• Škrlatica 2 740 m
• Mangart 2 679 m
• Jôf Fuart/Viš 2 666 m
• Visoki Rokav 2 646 m
• Jalovec 2 645 m
• Veliki Oltar 2 621 m
• Razor 2 601 m
• Kanin 2 587 m
• Kanjavec 2 568 m
• Prisojnik (även kallad Prisank) 2 546 m
• Prestreljenik 2 500 m
• Špik 2 472 m
• Tošc 2 275 m
• Krn 2 244 m

Galleri

• 
  Triglav.
• 
  Edelweiss, Juliska alperna, Slovenien.
• 
  Škrlatica har fått sitt namn av alpglöden ("scharlakansfärg") på västväggen efter solnedgången.
• 
  Uråldriga lärkträd i höstkrud på kammen Sleme.
• 
  Prisojnik.
• 
  Vattenfallet Boka har en vattenföring som kan överstiga 100 ton/s och störtar nästan 150 m (106 m i första tröskeln) ned i en dal nära Bovec, i nordvästra Slovenien.
• 
  Špik i Martuljek-massivet nära Kranjska Gora, Slovenien.