Kalott

För kalott i anatomi, se Människans kranium#Kalotten.

Kalott (franska: calotte) är en liten mjuk hatt utan brätten, som tätt omsluter hjässan.^[1] Den förekommer i många kulturer och i många utföranden. Österländska män bär den ibland under turbanen.

Kardinaler har röda kalotter, påven har vit.

Kilmössan ingår i folkdräkter från bland annat Värmland (Ny, vänster) och Hälsingland (Delsbo, höger).

Kalotten (italienska zucchetto, efter zucca – 'huvud'^[2]) tillhör den romersk-katolska prästdräkten^[1] och bärs av prelaterna över tonsuren. Den har samma färg som kaftanen; de lägre prästerna har svart, biskoparna violett, kardinalerna har röd,^[2] medan påvens kalott är vit.

I Sverige var kalott vanlig under stormaktstiden. En svart kalott tillhörde den äldre prästdräkten^[1] men brukades också inom den lärda yrkena, liksom av ”högre” borgare.

En variant av kalott, kallad kilmössa eftersom den är sydd av kilformade delar, är del av vissa svenska folkdräkter.^[1] Den kalott som bärs av judar kallas kippa. I många områden där man bär huvuddukar eller turbaner viras den ofta över en kalott av något slag.

Se även

• Kippa
• Nordkalotten