Konstantin Nikolajevitj av Ryssland

Konstantin Nikolajevitj av Ryssland, storfurste, (1827–1892) (ryska Константин Николаевич) var andre son till Nikolaj I av Ryssland och hans maka Charlotte av Preussen.

Konstantin Nikolajevitj av Ryssland
Konstantin Nikolajevitj av Ryssland omkring 1880.
Född	21 september 1827[1][2][3] Sankt Petersburg[4]
Död	25 januari 1892[5][3][6] (64 år) Pavlovsk[4][7][2]
Begravd	Peter-Paulkatedralen
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland[3]
Sysselsättning	Militär[3], monark
Befattning
Medlem av Riksrådet
Maka	Alexandra av Sachsen-Altenburg (g. 1848–)[8][9][10]
Partner	Anna Vasilievna Kuznetsova
Barn	Nikolaj Konstantinovitj av Ryssland (f. 1850)[11] Olga Konstantinovna av Ryssland (f. 1851)[12][13][14] Vera Konstantinovna (f. 1854) Konstantin Konstantinovitj (f. 1856) Dmitrij Konstantinovitj av Ryssland (f. 1860)[11] Vjacheslav Konstantinovitj av Ryssland (f. 1862)
Föräldrar	Nikolaj I av Ryssland[7][2][3] Alexandra Feodorovna[7]
Släktingar	Alexander II av Ryssland (syskon) Maria Nikolajevna av Ryssland (syskon) Olga Nikolajevna av Ryssland (syskon) Alexandra Nikolajeva av Ryssland (syskon) Nikolaj Nikolajevitj (syskon) Mikael Nikolajevitj av Ryssland (syskon)
Utmärkelser
Elefantorden (1844) Riddare av Vilhelms militärorden, tredje grad (1849) Kommendör av Vilhelms militärorden (1857) Sachsen-Ernestinska husorden Guelferorden Hessiska Ludvigsorden Badiska husorden Fidelitas Vita falkens orden Nederländska Lejonorden Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden Kungliga Serafimerorden Annunziataorden Oldenburgska Hus- och förtjänstorden Sankt Ferdinands Förtjänstorden Sankt Olavs orden Sankt Georgs heliga militära konstantinska orden Württembergska kronorden Rutkroneorden Sankt Hubertusorden Sankt Vladimirs orden, första klassen Andreasorden Sankt Stanislausorden, första klassen Sankt Annas orden, första klass Vita örnens orden Karl III:s orden Georgsorden, fjärde klass Hederslegionen Pour le Mérite Vita örnens orden Svarta örns orden Maria-Teresiaorden Sankt Stefansorden Meschidie-orden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Konstantin Nikolajevitj med sin familj på 1860-talet

Biografi

Konstantin utbildades till sjöofficer, förde under Krimkriget (1853–1856) befälet över östersjöflottan och uttalade sig bestämt mot eftergifter åt västmakterna. År 1857 erhöll han högsta ledningen av marinväsendet. Han blev vid denna tid medelpunkten för en krets av liberaler, bidrog till utfärdandet av lagen om livegenskapens avskaffande och framträdde generellt som en varm reformvän.

I juni 1862 utnämndes han till ståthållare i det oroliga Polen, men blev genast (3 juli) föremål för ett mordförsök. Han iakttog likväl ett försonligt uppträdande, även sedan den allmänna resningen i landet utbrutit (i januari 1863), utan att därmed kunna återställa lugnet. Han återvände 25 augusti 1863 till Sankt Petersburg.

År 1865 blev Konstantin president i riksrådet och behöll chefskapet över sjöväsendet. Men efter Alexander II:s död (1881) såg han sig, på grund av sina liberala tänkesätt, tvingad att lämna sina befattningar och lämna huvudstaden.

Gift i S:t Petersburg 11 september 1848 med prinsessan Alexandra av Sachsen-Altenburg (i Ryssland Alexandra Iosofovna) (1830–1911).

År 1868 inledde Konstantin ett förhållande med balettdansösen Anna Vasiljevna Kuznetsova, som han skulle komma att få fyra barn med; han köpte henne en bostad nära sitt hem och kallade Alexandra sin "regering-ärende-fru". Detta orsakade skandal och gav Alexandra allmän sympati.

Barn

• Nikolaj Konstantinovitj (1850–1918) gift morganatiskt i Tasjkent med Nadeshda Dreyer
• Olga Konstantinovna av Ryssland (1851–1926) gift med Georg I av Grekland
• Vera Konstantinovna (1854–1912) gift med Eugen av Württemberg
• Konstantin Konstantinovitj (1858–1915) gift med Elisabeth av Sachsen-Altenburg (1865–1927)
• Dimitri Konstantinovitj (1860–1919), (skjuten)
• Vjatjeslav Konstantinovitj (1862–1879)

Anfäder

Peter III av Ryssland

Paul I av Ryssland

Katarina II av Ryssland

Nikolaj I av Ryssland

Fredrik II Eugen av Württemberg

Maria Fjodorovna

Sofia Dorothea av Brandenburg-Schwedt

Konstantin Nikolajevitj av Ryssland

Fredrik Vilhelm II av Preussen

Fredrik Vilhelm III av Preussen

Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt

Alexandra Feodorovna

Karl II av Mecklenburg-Strelitz

Louise av Mecklenburg-Strelitz

Friederike av Hessen-Darmstadt

Utmärkelser

•  Elefantorden, 23 juli 1844
•  Riddare av Vilhelms militärorden, tredje grad, 30 augusti 1849
•  Kommendör av Vilhelms militärorden, 3 juni 1857
•  Sachsen-Ernestinska husorden
•  Guelferorden
•  Hessiska Ludvigsorden
•  Badiska husorden Fidelitas
•  Vita falkens orden
•  Nederländska Lejonorden
•  Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden
•  Kungliga Serafimerorden
•  Annunziataorden
•  Oldenburgska Hus- och förtjänstorden
•  Sankt Ferdinands Förtjänstorden
•  Sankt Olavs orden
•  Sankt Georgs heliga militära konstantinska orden
•  Württembergska kronorden
•  Rutkroneorden
•  Sankt Hubertusorden
•  Sankt Vladimirs orden, första klassen
•  Andreasorden
•  Sankt Stanislausorden, första klassen
•  Sankt Annas orden, första klass
•  Vita örnens orden
•  Karl III:s orden
•  Georgsorden, fjärde klass
• Hederslegionen
•  Pour le Mérite
•  Vita örnens orden
•  Svarta örns orden
•  Maria-Teresiaorden
•  Sankt Stefansorden
•  Meschidie-orden

[Redigera Wikidata]