Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Luleå stift
stift inom Svenska kyrkan Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Luleå stift (latin: Dioecesis Lulensis) är ett stift inom Svenska kyrkan. Det är till ytan Svenska kyrkans största stift, och omfattar Västerbottens län och Norrbottens län. Stiftsstad är Luleå och stiftskyrka är Luleå domkyrka. Stiftet har sex kontrakt, tio pastorat och 55 församlingar (2022).[1]
Biskop är sedan 2018 Åsa Nyström.
Remove ads
Historia
Sammanfatta
Perspektiv
De första tecknen på kristen bygd i nuvarande Luleå stift går tillbaka till 1314. Då nämns både Ume socken (nuvarande Umeå landsförsamling) och Bygde socken (nuvarande Bygdeå församling) som de nordligaste församlingarna i Uppsala stift. Tretton år senare nämns även Skellefte socken (nuvarande Skellefteå landsförsamling). Senare tillkom även Pite socken (nuvarande Piteå församling) och Lule socken (nuvarande Nederluleå församling). Under 1400-talet bildades Torne socken (i nuvarande Haparanda församling) och Kalix socken (nuvarande Nederkalix församling).
Luleå stift bildades 1904 genom delning av Härnösands stift, varigenom den norra delen avskildes därifrån. I samband med Luleå stifts tillkomst och som en förutsättning för detta uppgick Kalmar stift i Växjö stift 1915.[2]
Sedan bildandet 1904 har befolkningen fördubblats till 529 241 invånare (2025).[3] Inom stiftet bor det flera olika språkminoriteter. Förutom på svenska bedriver stiftet även arbete på finska, meänkieli och samiska.
De huvudsakliga väckelserörelserna i Luleå stift är læstadianismen och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS).
Remove ads
Kontrakt
Biskopslängd

Följande är en lista över biskopar genom tiderna i Luleå stift:
- 1904–1937: Olof Bergqvist
- 1937–1956: Bengt Jonzon
- 1956–1966: Ivar Hylander
- 1966–1980: Stig Hellsten
- 1980–1986: Olaus Brännström
- 1986–1993: Gunnar Weman
- 1993–2002: Rune Backlund
- 2002–2018: Hans Stiglund
- 2018–: Åsa Nyström
Litteratur
- Martin Bergman, "Luleå stifts inrättande och Kalmar stifts upphörande : en stiftsreglering; dess motiv och orsaker" Kyrkohistorisk årsskrift 101 (2001, s. 67-100
Se även
Referenser
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads