Multimodalitet

Multimodalitet är ett teoretiskt synsätt på kommunikation, interaktion och representation som inte endast tar hänsyn till språk som tal och text, det vill säga i dess traditionella innebörd. Inom perspektivet inkluderas även andra typer av semiotiska resurser för kommunikation såsom gester, ljud, bilder och blickar.^[1]Perspektivet är tvärvetenskapligt och återfinns inom vetenskaper såsom samtalsanalys och socialsemiotik.^[2]

Själva begreppet började användas i kommunikationsforskning under sent 1990-talet och tidigt 2000-tal av bland andra Gunther Kress, Theo van Leeuwen och Charles Goodwin^[2] och återfinns nuförtiden även i Skolverkets skolutvecklingsmaterial.^[3]

Inom textanalys kan det även förstås som ett fenomen som uppstår när en och samma text innehåller teckensystem av fler än ett slag, och därigenom kombinerar medietyper - såsom ljud, fotografi, text, animationer och rörliga bilder.