Murklor

Murklor är svampar från flera släkten av sporsäckssvampar (Ascomycota). De ingår i ordningen skålsvampar (även kallad disksvampar).^[1]

Stenmurkla, Gyromitra esculenta.

Biskopsmössa, Gyromitra infula

Toppmurkla, Morchella conica.

Murklor har oftast fot samt ett möss- eller skålformigt hattparti, hos vissa med hjärn- eller valnötsliknande former, och skiljer sig liksom övriga sporsäckssvampar från många andra svampar, till exempel porsvampar och taggsvampar, genom att sakna tydliga sporpartier. De är i allmänhet ihåliga i fot och hatt.

Några murklor är ätliga, men bland annat stenmurkla (känd som en delikatess) är mycket giftig, och Livsmedelsverket i Sverige avråder från att äta den, även efter torkning och förvällning.^[2] Den finländska motsvarigheten till det svenska Livsmedelsverket, Livsmedelssäkerhetsverket Evira, bedömer emellertid att stenmurkla går bra att äta om den först förvälls två gånger i rikligt med vatten.^[3]

Arter

Exempel på arter som kan räknas som murklor:

• Genus Morchella
  • Toppmurkla, Morchella conica

• Genus Gyromitra
  • Stenmurkla, Gyromitra esculenta
  • Blek stenmurkla, Gyromitra gigas
  • Biskopsmössa (även kallad brun hattmurkla), Gyromitra infula

• Genus Helvella
  • Svart hattmurkla, Helvella lacunosa
  • Vit hattmurkla, Helvella crispa
  • Smal hattmurkla, Helvella elastica

• Övriga
  • Bombmurkla, Sarcosoma globosum
  • Örmurkla, Discini perlata
  • Stort haröra, Otidea onotica
  • Brunskål, Peziza hadia
  • Mönjeskål (även brandgul skålsvamp respektive brandgul skålmurkla), Aleuria aurantia
  • Luden skålmurkla, Humaria hemisphaerica
  • Ögonskål, Lachnea scutellata
  • Rotskål, Sclerotinia tuberosa
  • Mössmurkla, Cudonia confusa
  • Spadmurkla, Spathularia flavida
  • Slemmurkling, Leotia lubrica