NR-1

Deep Submergence Vessel NR-1 var världens minsta atomubåt, avsedd för såväl oceanografisk forskning liksom underrättelseinhämtning, och som tillhörde USA:s flotta från 1969 till 2008.

NR-1
Deep Submergence Vessel NR-1.
Allmänt
Historik
Sjösatt	25 januari 1969
I tjänst	27 oktober 1969
Öde	Tagen ur tjänst för att skrotas den 21 november 2008
Tekniska data
Längd	45 m (varav 29,3 m är trycksatt)
Bredd	4,8 m
Djupgående	1,2 m
Deplacement	400 ton
Maskin	1 kärnreaktor, 1 turbogeneratorer, 2 externa motorer, 2 propellrar; 4 infällda drivaggregat (monterad diagonalt i 2 "x-formationer")
Maximal hastighet	4,5 knop
Fart i u-läge	3,5 knop
Dykdjup	725 m
Besättning	3 officerare, 8 manskap, 2 vetenskapsmän

Bakgrund

Fartyget byggdes på Electric Boat Company i Groton, Connecticut och dess hemmahamn under hela tjänstgöringstiden var på närbelägna Naval Submarine Base New London.

Idén bakom NR-1 med en kärnkraftsdriven miniubåt kom från Hyman Rickover.^[1] NR-1 hade hjul och kunde köra på havsbotten samt hade griparmar. En stor del av uppdragen som utfördes med NR-1 under det kalla kriget är alltjämt hemligstämplade. Efter att rymdfärjan Challenger förolyckats 1986 användes NR-1 för att lokalisera vrakdelar.

Bildgalleri

• 
  Tidig designskiss för NR-1.
• 
  Skiss över NR-1 i sidoprofil.
• 
  NR-1 i december 2008 strax innan hon togs ur tjänst.

Se även

• Naval Reactors
• SOSUS